Replik till Orolig och undrande förälder:

Tack ”Orolig och undrande förälder” för dina kloka ord.

Vi lärare på Kyrkerörsskolan håller helt med om det du skriver.

Vi jobbar på världens bästa skola och har världens bästa elever men det är skrämmande tydligt att Falköpings politiker saknar insikt i hur akut integrationsfrågan är när de hänvisar till Platåskolan och till medborgarsamtalen i sitt svar (FT 190930). Medan vi väntar på lösningar som ska skapa en lugn och trygg lärmiljö för våra ungdomar, så går tiden och vi kommer allt närmare en farlig situation med ett ännu mer segregerat Falköping. Vi kan inte tala om en likvärdig skola och orsaken till det är att politikerna helt enkelt inte vågar ta steget fullt ut mot en skola som präglas av inkludering och integration. Idag har vi en arbetsmiljö på skolan som innebär att elever mår dåligt och att duktiga utbildade lärare inte orkar längre eller funderar på att byta arbetsplats.

Som ”Orolig förälder” skriver i sin insändare (FT 190930) så har vi på Kyrkerörsskolan under det senaste året kunnat se vad en skola med fungerande integration skulle innebära. De elever som förra året började sexan placerades på Kyrkerörsskolan, i blandade klasser, med hela innerstadens elever födda 2006. Vi kände självklart en oro inför att ta emot så många nya elever men med facit i hand så kan vi konstatera att vi idag har åtta välfungerande klasser i sjuan med härlig sammanhållning och med god studiero.

Att starka elever lyfter gruppen även för elever i svårigheter är en vinst, men faktum är att alla elever är vinnare. Elever med annan språkbakgrund lär sig svenska mycket fortare och hamnar i en social kontext där de känner tillhörighet och uppskattning, istället för i en miljö som präglas av utanförskap och trots mot skolan. I en väl fungerande klass blir inte heller de högpresterande eleverna förlorare, eftersom de nyanlända eleverna eller elever i andra svårigheter inte är lika många. Vi lärare räcker helt enkelt till för att kunna genomföra vårt uppdrag och nivåanpassa undervisningen på ett kvalitativt sätt.

Att vi i år har gått tillbaka till en uppdelning som planeras fortsätta under flera år, är en farlig utveckling. Det är många elever som ska gå i grundskolan fram till att Platåskolan är färdigbyggd. Falköpings politiker måste agera nu, annars kommer Platåskolan, den som Eva Dahlgren och Karina Bronell i sitt svar (FT 190930) framhåller som lösningen på integrationsproblemet, inte bli en lösning utan snarare innebära ett problem. De elever i de lägre åldrarna, som nu utbildas på skolor med så skilda förutsättningar i Falköping, kommer så småningom att mötas på Platåskolan. Valet står då mellan att splittra klasserna för att påbörja en alltför sen integration eller låta dem fortsätta parallellt, segregerat och med stora sociala spänningar som följd. En bättre lösning är självklart att agera i frågan och motverka segregationen redan nu.

Problemen som följer en ojämlik skola, stannar inte på skolan. Vi utbildar just nu en elevgeneration i Falköping där många känner att samhället har gett upp om dem, som klarar sin skolgång mycket sämre än de skulle kunna gjort i en annan kontext. Många elever lämnar skolan med underkänt i flera ämnen och med en känsla av misslyckande. Det är nu vi väljer vilka medborgare vill vi ha i kommunen i framtiden.

Vi som lärare misstänker att våra kommunpolitiker inte förstår allvaret eller de långsiktiga konsekvenser en fortsatt segregering kommer att få och det skrämmer oss. Falköpings kommunpolitiker- ta integrationsfrågan på allvar- NU. Vi lärare här på Kyrkerörsskolan gör allt vi kan för att hjälpa våra fina elever i vårt dagliga arbete och våra rektorer gör allt för att stötta oss. Nu är det upp till er politiker och tjänstemän att ta ansvar för den viktiga samhällsfråga som integrationsfrågan är.

Väldigt många erfarna och behöriga lärare på Kyrkerörsskolan