Sju år av underfinansiering av vården sätter sina spår. 4200 personer väntar på operation. Drygt 2300 av dem har väntat längre än de 90 dagar som lagen har som gräns. Närmare 8300 personer med remiss till specialist på sjukhuset har inte ens fått komma på sitt första besök. Av dem har närmare 2000 väntat i mer än 90 dagar.

Inte syns någon ljusning heller. För, hur ska sjukhuset kunna ta igen den kö som var lång redan före pandemin och som vuxit till följd av den, när M-ledda styrets ekonomiska ramar inte tillåter vården att ens klara sitt basuppdrag? Istället för möjligheter ges vården nya sparkrav. Ska man spara letar man bland de största utgifterna först. I vårdens värld är det personal. Det kommer därför, med största sannolikhet, att innebära att SkaS tvingas minska på personal för att klara det dagsaktuella sparkravet på 220 miljoner kronor. Med minskad personalstyrka kommer ännu färre att kunna ges vård i tid. Detta sker samtidigt som regionen har god ekonomi; den S-ledda regeringen har skickat mer i nya och höjda statsbidrag än någon tidigare regering gjort. Det gjordes före pandemin och det har definitivt skett under densamma. Bara för 2021 handlar det om 5 miljarder kronor i nya tillskott.

M-ledda styret i regionen hävdar att de gör stora satsningar på vården, men satsningarna är inte riktade mot SkaS eller något av regionens sjukhus. Istället för att värna den egna vården låter högerstyret ideologin vara vägvisare. Då blir det sparkrav på den offentliga vården och satsningar på att köpa dyrt på vårdmarknaden. Och ja, det är dyrt – i vissa fall tre gånger så dyrt som det skulle vara om vården gavs på något av de sjukhus som regionen själv äger. Det intressanta med detta är att inte heller detta är något nytt.

Det har skett under alla deras år vid makten. Har det lett till kortare köer? Nej. Det står redan 10 000 människor i en alldeles särskild kö till köpt privat vård. Har det lett till ökad ojämlikhet i vården? Ja. Det är nämligen bara den offentliga vården som är garant för att den som har störst behov av vård också får det. Om det socialdemokratiska förslaget till budget hade vunnit hade sjukvården i Skaraborg fått 160 miljoner mer. Det hade varit en bit på vägen för att återställa sju års nedmontering av den offentliga vården.

S- förslaget innehöll också 800 miljoner till höjda vårdlöner i regionen. Detta förslag kallar M-ledda styret för ansvarslöst. Enligt dem är det alltså ansvarslöst att värna den offentliga vården, att vilja korta köer och minska ojämlikheten i vården, och samtidigt höjda vårdpersonalens löner. Jag hoppas att ni väljare har det i minne vid valurnorna i september nästa år.

Susanne Berglund (S), vice ordförande i styrelsen för SkaS