Löneskillnaderna är olika stor i olika sektorer. Störst är den i regionerna med 17,9% och minst i kommunerna med 9,8%.

Det innebär att om jag som kvinna tar arbete i Västra Götalandsregionen så kommer jag att på grund av mitt kön få 17,9% lägre lön i snitt. En kvinnlig anställd i VGR arbetar gratis efter 15.40 varje dag där män uppbär lön till 17.00. Varje månad tjänar kvinnor i genomsnitt 6 700 kronor mindre än män. På ett år blir skillnaden över 80 000 kronor.

Det är sorgligt att se hur allmänhet, media och politik år efter år talar om hur viktigt det är att satsa på vården och sedan se att inget händer, lönegapet kvarstår. Och att dessutom säga att män har högre lön för att det är svårrekryterat känns rentutav förlöjligande mot de kvinnodominerade yrkena, för när såg VGR sist ett överskott av tandsköterskor, medicinska sekreterare med flera.

Vi måste sluta applådera personalen inom vården under kriser eller som nu i pandemier, att folk flyger med banderoller och vinkar från balkonger för att hylla sina hjältar betalar ingen hyra. Så var finns politikens mod eller ambition att ta tag i de låga lönerna? Vill vi invånare ha en väl fungerande vård? Vill våra politiker ha en väl fungerande vård? Då måste det få kosta pengar, man måste kunna leva på sin lön.

Vision vill ställa två frågor till Västra Götalandsregionens politiker:

Vill ni att regionanställda ska få lika lön för lika och likvärdigt arbete?

Vill ni att kvinnor ska få lön hela dagen?

I så fall är det dags att ta tag i frågan på allvar och inte skylla på att män har högre löner för att marknaden styr. Ni är marknaden för våra administratörer och personal i vården och ni äger frågan. Agera efter det.

Dessa grupper har låga löner för att man inte vill höja deras löner, och när man äger marknaden kan man agera genom så. Men är det vad vi menar med att bli Sveriges bästa offentliga arbetsgivare?

Jonas Ericsson

Avdelningsordförande

Vision Västra Götalandsregionen