Annons

Annons

Annons

Annons

Västra Götalands län

Insändare
Spara inte in på maten när priserna stiger

I spåren av Rysslands invasion av Ukraina ställs kommunerna inför utmaningar med bland annat kraftigt höjda matpriser.

Detta är en insändare.Åsikterna är skribentens egna.

Annons

Det kan vara frestande att ta till snabba och enkla lösningar för att sänka kostnaderna, till exempel att ta bort skolmjölken för skolbarnen eller spara in på äldres desserter. Det vore inte bara oetiskt och inhumant, utan på lång sikt även dåligt ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Barn och äldre tillhör de mest utsatta grupperna i samhället vad gäller kost och hälsa.

I Sverige får eleverna en tredjedel av sin energi och näring från skollunchen och enligt rekommendationerna bör frukost, lunch och mellanmål i förskolan ge cirka 70 procent av dagsbehovet. Att god och näringsrik mat och dryck är en förutsättning för barns hälsa är oomtvistat. Mätta magar skapar bättre skolresultat och därmed bättre utbildning och levnadsvillkor. En svensk studie visar att en krona satsat på skolmat ger samhället 4 kronor tillbaka.

Annons

Annons

Att äldre har ett successivt ökande behov av energi och näring för att behålla hälsan och minska risken för undernäring och dess konsekvenser såsom fallolyckor, oläkta sår och infektioner är också ställt utom allt tvivel.

Enligt Rädda Barnens rapport från 2021 lever nästan var fjärde barn, 23 procent, i fattigdom. Samma rapport visar att barn med minst en förälder född utomlands löper högre risk, 47,1 procent, att växa upp i socioekonomisk utsatthet än barn vars båda föräldrar är födda i Sverige, 7,3%. Enligt Livsmedelsverkets rapport Riksmaten Ungdom 2016-17 får barn från socioekonomiskt sköra samhällsgrupper i sig mindre av D- och C-vitamin, folat, järn och jod.

Det bekräftar bilden vi har sedan tidigare att energi och näringsintag är en socioekonomisk fråga. Det understryker också Livsmedelsverkets bedömning att skolmaten, där skolmjölken ingår, har en ”utjämnande effekt”. Vår vädjan är att ni som är ansvariga för kommunens budget inte väljer den lättaste vägen, att spara in på maten eftersom det drabbar de redan utsatta och därmed samhället i stort.

Förutom att rena besparingar drabbar äldre, finns det bland beslutsfattare en bristande kunskap kring äldres behov av energi och näring. Faktorer såsom tugg- och sväljsvårigheter, minskat upptag av näring i tarmen och minskade aptit bidrar till att hälften av de äldre inom äldreomsorgen har svårt att täcka sitt dagliga behov av näring. Här är lösningen små portioner av näringstät mat som och har rätt konsistens. Det ger den äldre mer kraft och energi. Det bidrar också till minskade samhällskostnader för behandling av undernäring och de följdsjukdomar och andra kostnader som är förenade med detta.

Annons

Annons

Att dessutom välja produkter som kommer från svenska gårdar leder inte bara till att barn och äldre serveras mat som är producerat på ett av världens mest hållbara sätt och med den högsta djurvälfärden. Det innebär också fler jobb och därmed också ökade skatteintäkter till kommunen.

Om vi vill ha ett samhälle där alla bereds samma möjligheter att utvecklas och leva gott genom hela livet, och där vi förstår att friska individer och ekonomiskt starkt samhälle hör ihop, så är det inte rätt väg att gå att spara på de redan utsatta, varken i kristider eller annars.

Vår önskan till dig som beslutar om kommunens budget är att låta maten fortsätta att kosta och hålla hög kvalitet, av både humana och samhällsekonomiska skäl.

Mikael Hallin, ordförande LRF Tidaholms kommungrupp

Wanja Wallemyr, ordförande LRF Falköpings kommungrupp

Annons

Annons

Till toppen av sidan