Det är stora skillnader i valdeltagande mellan unga i socioekonomiskt svaga och starka områden och mellan unga inrikes och utrikes födda. Skillnaderna riskerar grunderna i de demokratiska principerna om allas rätt att delta i val oavsett uppväxtvillkor eller bostadsort och är djupt oroväckande både för det politiska systemet och demokratins framtid.

Det behövs många åtgärder för att höja valdeltagandet bland alla unga och flera aktörer behöver verka tillsammans för att få till en förändring. Skolan är en plats där alla unga möts och är därför en avgörande aktör i det långsiktiga arbetet med att stärka ungas demokratiska förmåga. MUCF har haft regeringens uppdrag att arrangera skolval i samband med riksdagsvalet sedan 2002 och sedan 2014 i samband med val till Europaparlamentet. Skolvalet är en av Sveriges största demokratisatsningar för unga och det lär elever om demokrati, politik och hur det går till att rösta. Förra året röstade nära 400 000 elever i skolvalet. Fyra av fem elever på de skolor som deltog valde att göra sin röst hörd.

Det visar tydligt att unga vill vara med och påverka när de får chansen. Men långt ifrån alla skolor deltar i skolvalet och det skapar ojämlika villkor i demokratisk skolning och förberedelser till framtida valdeltagande.

En erfarenhet från arbetet med skolval är att avgörande faktorer för att elever ska delta är skolans huvudman och skolpersonal. Skolval och demokratifrämjande arbete är viktiga pusselbitar för att stödja ungas demokratiska förmåga och här har varje kommun, och varje skola, ett ansvar.

MUCF stöttar kommuner och regioner i arbetet med att få fler unga delaktiga i demokratiska processer och samhällsfrågor. Dels genom att ta fram och sprida kunskap om ungas levnadsvillkor och förutsättningar, dels genom att tillhandahålla verktyg som kan användas i arbetet med att öka ungas delaktighet på kommunal och regional nivå. Skolval är ett sådant verktyg. Ungdomsenkäten LUPP är ett annat.

LUPP används av kommuner och regioner för att skaffa den kunskap som behövs för att politiker och tjänstepersoner ska kunna fatta kloka beslut på lokal nivå i frågor som rör unga. Det är mycket information som kan komma fram i en LUPP-enkät. Allt ifrån att många kommer till skolan utan att ha ätit frukost till att en del unga känner sig otrygga på platser där de vistas om kvällarna för att belysningen är dålig. När beslutsfattare aktivt använder svaren i enkäten leder det ofta till förbättringar som möter ungas behov och önskemål. Idag använder ett hundratal kommuner LUPP men det behöver bli fler. Ungdomar är experter på hur det är att vara ung idag. Därför måste vi lyssna på hur de ser på sina levnadsvillkor och sin vardag.

En av de största utmaningarna inom ungdomspolitiken är de stora skillnader i villkor och förutsättningar som finns mellan olika grupper av unga. Det skapar en misstro mot det politiska systemet och unga som vill engagera sig vet inte alltid hur de ska göra för att kunna påverka. Tillsammans måste vi med krafttag se till att vi får med fler unga i de demokratiska processerna. Ungas engagemang är avgörande för att de ska kunna påverka samhället idag och bli morgondagens demokratibärare. Alla unga måste ha möjlighet att delta och ungas engagemang måste tas på allvar. Annars kommer vi att riskera demokratin.

Lena Nyberg, generaldirektör, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF