Markägare i Dimbo, Ottravad, Skörstorp, Östra Gerum, Folkabo, Suntak och Daretorp är alla drabbade av att älgstammen har växt sig större och orsakar betesskador för miljontals kronor på skogsplantering och åkergrödor.

Upp till tolv älgar har setts på ett och samma fält och 25 olika älgar totalt under en och samma kväll.

Flera av markägarna är även jägare och ingår i jaktlagen inom Platåbergens älgskötselområde. När frågan lyfts om utökad avskjutning har man fått svagt gehör från älgskötselområdets styrelse.

— Under senare år har tilldelningen varit låg beroende på att det inte är lika rikt med älg i hela området. Det har gjort att älgstammen vuxit snabbt. Vad som måste ske är att det måste få fällas fler älgar i de områden som är mest utsatta för enormt betestryck. Älgstammen är inte anpassad till den naturliga betestillgången. Nu när viltet ger sig på gran, vilket normalt är det sista älgen gör, måste man inse hur akut läget är. Det handlar både om toppskotts- och barkgnagskador, säger Ulf Rudmarker och Mikael Hallin.

Berörda markägare har skapat ett nätverk som för närvarande uppgår till ett 20 tal personer för att tillsammans få styrelsen i skötselområdet att ändra inställning.

Annons

— Efter årsmötet förstod vi att vi måste göra något gemensamt eftersom vi inte tyckte älgskötselplanen inte alls överensstämde med den situation vi befinner oss i.

En revidering av älgskötselplanen har gjorts och markägarna vill se en utöka tilldelningen av älg under höstens jakt. Det är skogsvårdslagen och jaktlagen som reglerar jakten och skogsbruket. En skillnad mellan lagarna är att det i skogsvårdslagen finns tydliga krav som verkar för skötsel och nyttjande av skogen. För jaktlagens del finns inte detta krav. Här handlar lagen snarare om att bevara de viltarter som tillhör landets viltbestånd, vem som har rätt till jakt och hur jakten ska bedrivas. Att Skogsvårdslagen i större utsträckning syftar till ett brukande av naturresursen kan ha sin förklaring i att skogen traditionellt anses viktig för svensk ekonomi.

— Läget är som sagt akut och en större avskjutning måste ske snabbt för att vi ska kunna fortsätta försörja oss på skogsbruk. Skyddsjakten är inte tillräcklig. Hårddrar man det så behöver älgstammen på sina håll halveras.

När älgen gnager av barken från stammen kan det uppstå röta och elasticiteten försvinner, vilket gör att stammarna försvagas och ofta knäcks vid hårt väder.

— Det finns områden med 100 procent barkgnag och det gör ont i mig att se detta, säger Mikael Hallin.

Markägarna visade upp ungskog på Varvsberget som är hårt betad av älg. Men det är likadant i till exempel Skörstorp, Daretorp och Suntak.

— Plantorna klarar sig visserligen men det blir ingen tillväxt. Om jag hade suttit på en myndighet och sett skadorna hade jag blivit jäkligt orolig, säger Ulf Rudmarker.