Föreställ dig att du är hysteriskt rädd för något. Låt oss säga att det är en hund. Hunden bor i samma hus som du och varje gång du går förbi byrackan måste du gå på tå och se till att besten får godbitar denne uppskattar, för att den inte ska hugga dig. Och när du väl pratar med hyresvärden om problemet och skräcken, ”löser” denne det genom att stänga in hunden och dig i en lägenhet med endast en handfull mängd hundgodis, vilket naturligtvis kommer få följden att du kommer begåvas med en försvarlig mängd bettmärken innan den totalt inkompetente hyresvärden inser det något olyckliga i kombon med hundrädd människa och galen hund i trångt utrymme.

Nu undrar du vad jag svamlar om, visst det var en något krystad historia om, smått efterblivna beslut, men om jag försöker så här då?

Annons

Det var en pojke som uttryckte till socialen, sin oro och rädsla för att hans pappa brukade slå honom och han ville därför inte bo med fadern. Nu tänker man att det drar igång en jätteapparat med utredningar och liknande för att hjälpa barnet ur dennes jobbiga situation, men nej! Vad jag förstår så väljer socialförvaltningen i den aktuella kommunen att skriva ner allt pojken upplevt, för att sedan totalt skita i vad en socialtjänst enligt arbetsbeskrivning ska göra, och väljer därefter att placera tillbaka pojken med fadern.

Nä nu var jag lite väl hård mot socialen i Töreboda, de erbjöd faktiskt fadern ett de kunde stötta familjen om han så önskade! Nu känner jag inte denna pappa, men efter det jag hört och läst så verkar han inte ha alla hästar hemma. Men han var åtminstone så skärpt att han förstod att han borde tacka nej till socialens erbjudande om han skulle kunna fortsätta sin egen variant på barnuppfostran. Så då gjorde han det, och pojken fick klara sig själv med sin pappa och sin lika hunsade mamma.

När jag hör en sådan historia blir jag riktigt arg, sen förvånad, för att till sist bara ledsen över hur illa det kan gå när barn inte tas på allvar. Nu är i alla fall fadern dömd och socialen anmäld, alltid något!

God afton!

Veckans hiss: Första julbordet avklarat!

Veckans diss: Varför, varför, varför köpte jag inte bitcoins för ett par år sedan!