Nu börjar Melodifestivalen på allvar.

De två första deltävlingarna var mer eller mindre en startsträcka, som inte lämnade några djupare spår efter sig.

Men nu börjar det hända saker på Malmös festivalscen.

Dotter tävlar med en låt som bland annat skrivits av Eurovisionvinnarna Thomas G:son och Peter Boström.

Trots det låter det faktiskt mer Lorde än Loreens "Euphoria". Avskalat, men ändå mäktigt för att citera kompositörerna själva.

Det är dessutom en modern popballad som fått oddsbolagen att tro på att "Cry" kan vinna i Malmö och sedan ta hem hela tävlingen på Friends arena.

Det här borde kunna bli veckans hit och Dotters stora genombrott.

Dessutom dyker Skaraborgssångerskan Jessica Andersson upp för sjunde gången i det här sammanhanget.

Ett faktum som borde glädja alla de i festivalpubliken som tycker att det var bättre förr när artisterna framförde schlagerlåtar och inte pop.

"Party Voice" har definitivt kvaliteter och balanserar nog på gränsen att gå direkt till final.

En av upphovsmännen till bidraget är dessutom Fredrik Kempe, som stått bakom tidigare festivalsuccéer som "Undo", "Popular" och "La Voix".

Annons

Det sänker oddsen ytterligare – det vore dessutom kul med några kvinnor i slutfinalen.

Om nu inte Mendez ställer till det.

Sångaren är tillbaka i tävlingen med en "fotbollsläktarrefräng" och sjunger en del av "Everyday" på spanska.

Han är därmed en av utmanarna om att knipa en av finalplatserna.

Men vi får se på lördag.

Helt klart är också att låten rider på Despacito-vågen.

I startfältet finns också en Idol-vinnare.

Martin Almgren ställer bland annat upp med en sättning av akustiska gitarrer och banjo.

Det doftar dessutom väldigt mycket country.

Det borde dock inte räcka hela vägen om inte Idol-publiken unisont får för sig att överfalla röstningstelefonerna.

Och sådant har hänt förr.

Även Kalle Moraeus & Orsa spelmän är tillbaka i Melodifestivalen.

I en intervju konstaterade Kalle att när Thomas G:son säger att han specialskrivit en låt till oss så lyssnar man.

Det slutade med att violinen åkte fram igen

Det känns bra, men aningen omodernt och det blir förmodligen ett problem om många yngre röstar.

Då riskerar många andra bidrag att hamna högre upp i resultatlistan än spelmännen.

Men det finns fler bidrag som riskerar att hamna långt ner när slutresultatet räknas ihop.

Barbi Escobar har en glad melodi som kan få dig att stanna kvar och lyssna i tre minuter. Men så mycket mer är det inte.

Däremot tror jag inte alls på Monchos glada Diney-calypso. Försök att inte tänka på att detta är en tvilling till "Havet är djupt" på lördag, jag klarar det inte.

Den riskerar tveklöst att hamna sist.

Men startfältet är som sagt klart bättre än senast.