Det har gjorts en utvärdering i tre delar av restaurering av Hornborgasjön i början av 90-talet, där vattennivån höjdes. Studierna om fågellivet och turismen blev klara tidigare i år, men utvärderingen av hur lantbruket påverkats har försenats och blev klar strax innan jul.

Åker, bete och skog

Så har markanvändningen förändrats i församlingar runt Hornborgasjön

Antal företag

1989 178

20..

Åker, bete och skog

Så har markanvändningen förändrats i församlingar runt Hornborgasjön

Antal företag

1989 178

2005 141

Uppskattad total areal åkermark i hektar

1989 7 327

2005 7 145

Uppskattad total areal betesmark i hektar

1989 1 212

2005 2 123

Uppskattad total areal skogsmark i hektar

1989 3 026

2005 2 806

Studien om lantbruket, som gjorts av SLU, är i två delar. I första delen har man studerat hur markanvändningen inom lantbruk förändrats mellan 1989 och 2005.

Under perioden har den totala arealen betesmark i församlingarna runt Hornborgasjön nästan fördubblats. Samtidigt har arealen skogsmark och åkermark minskat något, men inte i lika stor omfattning som betesmarken ökat.

— Den förklaring jag har fått är att man valt att ha bete på marker som blivit för vattensjuka för att använda som åker, säger Fredrik Granath på Naturvårdsverket.

Det kan också nämnas att Sverige gick med i EU under perioden.

I studien har man gått vidare och med statistiska metoder räknat på om företag närmare Hornborgasjön haft en annorlunda storleksutveckling vad gäller åker, betesmark och skog. Man hittar inget stöd för att företagen närmare sjön, som påverkats mer av restaureringen, utvecklats på ett annat sätt.

Det framhålls i studien att man inte haft tillgång till alla data man hade velat och att aspekter som avkastning och lönsamhet inte ingått i analysen.

”Det har ju förstört gården”

De intervjuade markägarna i utvärderingen framhåller många problem som restaureringen inneburi..

”Det har ju förstört gården”

De intervjuade markägarna i utvärderingen framhåller många problem som restaureringen inneburit. Marker har blivit för blöta för att odlas eller användas till betesdrift. De blöta markerna anses orsaka sjukdomar som leverflundra.

Det går inte ha mjölkkor på såna marker, uttrycker en intervjuad.

Skördarna har minskat och fåglar åstadkommer skador. Lantbrukarna har behövt byta till mindre värdefulla grödor för att anpassa sig. Jaktintresserade upplever också förluster i jakt av vilt runt sjön. Grågässen har kommit i ohanterliga mängder.

Men det har blivit det här med gässen, det har blivit en ond cirkel. Det är nog det största problemet vi har nu så är det gässen, säger en intervjuad.

Över hälften av de intervjuade har tvingats lägga ner jordbruket helt, vilket de kopplar till ekonomiska förluster på grund av obrukbara marker, sjuka djur och investeringar som blivit värdelösa.

Det har ju förstört gården. Så att det har, om en säger, tagit mitt arbete ifrån mig på hemgården. De har ju lyckats förstöra hela bygden, säger en intervjuad.

Annons

— Tanken var att underlaget skulle vara mycket mer detaljerat, säger Fredrik Granath.

Mitt under utredningen begränsades hur detaljerade uppgifter som fick lämnas ut från lantbruksregistret, varför underlaget blev grövre än planerat.

— Med denna data blev detta det bästa som forskningen kunde komma fram till. Om det fanns en stark påverkan närmare sjön hade vi nog sett det, men kvalitet på skörd och bete kan vi inte se, säger Fredrik Granath.

I del två har djupintervjuer gjorts med 15 markägare runt sjön. De ger en mörk bild av hur restaureringen påverkat möjligheterna att bedriva lantbruk i området; Marker har blivit för blöta för att användas, fåglar äter upp sådd och myndigheterna sköter inte sina dikningar.

Urvalet gjordes genom att fråga 27 markägare med minst 20 hektar mark som fanns inom två kilometer från sjön. Tio av dessa accepterade att ingå i undersökningen och man tog även in fem ytterligare markägare som rekommenderades av de tio första. Dessa senare bodde ibland längre bort än två kilometer från sjön.

— Det är ett litet skevt urval. Jag tror inte att man kan dra för generella slutsatser av den här intervjudelen, säger Fredrik Granath.

Det konstateras att ingen av de 15 intervjuade markägarna, samtliga män för övrigt, har diversifierat sitt lantbruk eller till exempel försökt sig på turistverksamhet. En slutsats som dras är att man vid framtida förändringar skulle kunna stötta lantbruksföretag i sin utveckling för att anpassa sig till nya förutsättningar.

— Utredningen har inte tittat på exakt vad som gjordes, utan det är en slutsats som dras utifrån intervjuerna. Det finns allmänna stöd för diversifiering, men det är en rimlig tanke att kanske lägga mer vikt vid stöd, säger Fredrik Granath.