Vi lärare i Skara kommun har nu hunnit arbeta en vecka med att planera för våra elever som börjar på måndag. Det första vi fick reda på var att det råder köpstopp och vikariestopp inför läsåret. Vi har innan detta även sparat in på personalkostnader. SkLT har under våren och sommaren beskrivit att det saknas drygt 13 miljoner kronor som ska sparas in under hösten.

Det som skapar en intressant debatt är huruvida besparingen ska gå till. Att minska på resurser, pedagoger och skolmaterial är lösning på problemet enligt politikerna. Inte ett enda förslag har varit att kritiskt titta på vad digitalisering har kostat Skara Kommun och de så kallade ”en till en läsplattorna”. Inte heller något av våra riksdagspartier har ifrågasatt den nationella strategin för skolans digitalisering som kostat miljarder för Sverige, samt leder till att eleverna lär sig mindre. Jag söker transparens från politikerna i Skara att visa vad digitaliseringen kostat vår kommun. Pedagogiska magasinet beskriver problematiken med att iPads inte bara har en engångskostnad utan även dolda kostnader som mjukvaror, service-avtal och skolpersonalens arbetstid. Denna kostnad brukar uppskattas till tre till fem gånger av inköpspriset. Säg då att ett en iPad uppskattningsvis kostar 2000 kronor för kommunen att köpa in, då blir summan av detta 6000 kronor, lågt räknat. Detta blir enorma summor för samtliga kommuner i Sverige.

Annons

Problematiken med digitaliseringen är inte heller bara den absurda kostnaden, utan även att det är en oprövad metod som inte har evidensbaserad forskning som stöd. Anders Hansen, överläkare i psykiatri, som har skrivit böckerna, Hjärnstark och Skärmhjärnan, förklarar att vi lär oss mer när vi inte har tillgång till en skärm som stjäl vår koncentration. Han skriver om ett test som gjordes i Norge där forskare lät hälften av en grupp högstadieelever läsa en novell i pappersform och de övriga fick läsa på en läsplatta. Resultatet var slående och de som läste novellen på papper kom ihåg den bättre och mindes var och i vilken ordning saker och ting skedde i berättelsen. Anders Hansen beskriver detta som att hjärnan är van vid att få dopaminbelöningar från sms, ”likes”, statusuppdateringar och notiser från skärmar och internet, vilket skapar ett beroende. Det gör att hjärnan måste försöka ignorera detta under tiden vi läser och då blir det svårt att koncentrera sig fullt ut på texten. Så frågan är om inte bara digitalisering kostat pengar, utan även bidragit till att eleverna lär sig mindre i skolorna. Genom beprövad empiri vet vi att vi lär oss mer om vi använder fler sinnen när vi memorerar saker, till exempel genom att skriva ner saker med penna. Vi vet även att det som ger resultat för våra elever är lärarledd undervisning och stödinsatser, något som kostar pengar i följd av personal.

Givetvis behöver skolan viss digitalisering, men vi får inte glömma att det är en oprövad metod som saknar evidensbaserad forskning. Självklart ska elever få använda digitala verktyg i undervisningen, men frågan är om "en till en iPads" är rätt väg att gå när skolor istället tvingas skära ner på personal? En satsning på flera miljoner som inte har någon forskning som stöd. Klassuppsättningar med datorer som lånas in hade varit en betydligt billigare lösning. Kostnaderna väger inte upp fördelarna med ”en till en iPads” och särskilt inte när det sker på bekostnad av personal. Att effektivisera undervisningen genom att ge ut iPads till våra elever och spara in på lärartätheten samt resurser är en väldigt naiv tanke av våra politiker.

Lärare i Skara kommun

LÄS MER:

Relaterat: Miljoner måste sparas i Skaras skolor – så många anställda berörs av besparingarna
Relaterat: Tuff diskussion om skolans ekonomi
Relaterat: Skara får utmärkelse för digital skolutveckling