— De här ämnena har speciella egenskaper i och med att de är både fett- och vattenlösliga. Vi pratar om totalt runt 3 000 kemiska ämnen som kan finnas i till exempel textilier och kläder, byggmaterial, kosmetika möbler och brandsläckningsskum. Och även i damm som sprids lätt, säger Åke Bergman.

Han är professor i miljökemi vid Stockholms universitet och chef för Swetox - ett nationellt center för forskning och utbildning i bland annat toxikologi.

Om kemikalieämnena som kallas PFAS och som nu ska undersökas i Vättern, säger han:

Hormonskador

— Det handlar om en enormt bred användning där läckage ut i miljön är garanterat. Effekterna på lång sikt kan bli att skador på hormoner, nerv- och immunsystemet kan förväntas dyka upp.

Annons

Åke Bergman påpekar halterna av dessa ämnen fortfarande är förhållandevis låga, men att det också funnits brist på data vilket forskargruppen från Örebro universitet nu ska undersöka närmare.

— Det finns inte särskilt mycket gjort på de här så kallat kortkedjiga perfluorerade alkylsyror, så jag kan bara applådera den här forskningen.

— Det är viktigt att få en kartläggning, även om det bara är en liten del av de här 3 000 ämnena som de tittar på.

Senare effekt

Bergman konstaterar att alkylsyrorna i grunden har bättre miljöegenskaper än många andra, men att de är stabila och att det är ämnen som inte agerar ensamma.

— De fungerar som en cocktail av många kemiska ämnen. Det finns ingen akut fara med de här ämnena, men om höga koncentrationer byggs upp får det effekter som först slår på djurriket.

Vilka skador kan uppstå hos människor?

— Vi lever längre och längre, men vi är också mer sjuka i dag än förr. Vi exponerar oss för olika ämnen där effekterna visar sig långt senare i livet. Det handlar om IQ-förändringar, reproduktionsstörningar och utvecklingsstörningar.

— Därför känns forskningen som nu inletts i Vättern angelägen, säger Åke Bergman.