Redan första vardagen efter årsskiftet brukar de första semlorna dyka upp i bageriernas diskar och locka med sin mjuka vetebulle, lena mandelmassa och pösiga grädde. Få är väl de som lyckats motstå frestelsen fram till den femte mars. Det är då fettisdagen infaller i år.

Mössebergsbagaren, med verksamhet i Falköping och Skövde, bakar ungefär 2 000 semlor om dagen under säsong.

– De traditionella semlorna med mandelmassa är de säljer mest, de står för 90 procent av alla sålda semlor. Sedan finns det lite "svansar", säger Ann-Marie Ekström, som driver företaget tillsammans med Rune Henriksson.

”Svansarna" är bland annat wienersemlor, semlor med vaniljfyllning och så semlewrapsen som finns i tre varianter, den traditionella, med vaniljfyllning och en med banan, nutella och grädde.

– Allt gott på en gång, konstaterar Ann-Marie Ekström.

Årets nyhet är semmelkladdkaka som består av mandelbotten med kardemumma, som är "halvbakad" för att få den kladdiga konsistensen. Kakan är toppad med vispgrädde och rostad mandel.

– Idén kommer från våra anställda som sett receptet på olika ställen och tyckt att det här borde vi testa.

En normalstor semla innehåller mellan 350 och 450 kalorier, men trots det så verkar bakverket överleva alla bantningstrender.

– Min hypotes är att människor håller igen på sötsaker i veckorna och unnar sig lite extra till helgen. Så ser det i alla fall ut i min bekantskapskrets.

Annons

Ann-Marie Ekström har inte funderat på att ta fram någon lågkalorivariant.

– Det blir svårt att få till en god semla om man håller igen på kalorierna, säger hon.

Elin Carlsson och Ingvar Johansson är konditorer på Mössebergsbagaren.

Här är deras experttips för att semlan ska bli riktigt god.

– A och O är en bra fyllning. Det ska inte vara en hård klump med mandelmassa utan spritsbar, men inte rinnig och gärna med mandelbitar i, säger Elin.

Ingvar betonar att bullen inte får vara för hårt bakad, så inte för hög värme i ugnen och inte för länge heller.

Semlans ursprung - så skriver Nordiska museet

Semlans väg går med all sannolikhet via den så kallade hetväggen, en bakad bulle fylld med..

Semlans ursprung - så skriver Nordiska museet

Semlans väg går med all sannolikhet via den så kallade hetväggen, en bakad bulle fylld med mandelmassa. Dess namn kommer av tyskans "heisse wecke", som betyder varma kilar. Kilformen har kommit att flyttas över till semlorna, vars lock ofta har formen av en kil.

Ordet hetvägg är sannolikt en ljudlik översättning från tyskan. Sådana åts i städerna bland de mer välbärgade och är kända sedan 1700-talet. Vanligen kryddades de med kummin.

Hetväggen serverades gärna i en skål med varm mjölk. Ibland påstås den svenske kungen Adolf Fredrik ha dött av alltför många hetväggar fettisdagen den 12 februari 1771.

Semlan, bakad på vitt mjöl med vispgrädde och mandelmassa, började bli vanlig först under 1900-talets början. Ordet semla kommer från tyskans ”semel” och latinets ”simila”, som betyder fint vetemjöl. Ett skäl till att den moderna semlan inte bakades och åts annat än undantagsvis, var att vitt mjöl i bondesamhället var ytterst ovanligt, liksom socker och att äta vispad grädde.

Från 1800-talets mitt är den vanligaste beteckningen på hetvägg fettisdagsbulle eller fastlagsbulle. I dag kallas fettisdagsbullar vanligtvis för semlor.

Källa: Nordiska museet