DEL 3 - FÖRÄNDRINGEN. "I början sprang jag runt och pratade svengelska på planen, det var fram och tillbaka. Det var ju nyttigt och man har fått tänka till. Tidigare hade vi en mycket tuffare stämning, så som det kan vara i ett lag med bara killar. Fast det har förändrats. Jargongen har blivit bättre. Man accepterar andra och har en större respekt."

- Hur är det?

- Det är bra, själv?

- Det är bara bra.

- Gôtt.

Det är inte utan att man småler efter att ha utbytt några artighetsfraser med Hadi Kareem. Gôtt, svarar han.

Gôtt.

Hadi Kareems svar om att allt är bra kunde inte var mer tidaholmskt.

I Sverige har han varit i 2,5 år. Han är lång, har en blond kalufs och de grönblåa ögonen gör att han kan tas för vilken svensk som helst. När jag frågar vilket språk han helst vill göra intervjun på säger han med självsäkerhet svenska. När han sedan öppnar munnen för att tala märks att det här är en 20-åring som inte är långt ifrån att kunna tala klanderfri svenska.

Saker och ting var långt ifrån bra för Hadi när han först kom till Sverige. Han och sin då 15-årige lillebror fick fly från Syrien utan vare sig mamma eller pappa.

- Det var jobbigt att vara utan föräldrar. Som tur är hade vi vår moster här. Att komma till en helt annan kultur och den svenska skolan var svårt, men man vande sig snabbt.

Om Hadi Kareems redan välutvecklade svenska beror på en fantastisk språkbegåvning eller Fröjered IF:s policybeslut att spelare bara får tala svenska med varandra på planen är svårt att svara på. Kanske är det en kombination.

Snällare jargong

LÄS OCKSÅ: DEL 1: "Tro mig - många här var halvrasister till en början"

För Alexander Wiman var det en liten omställning när han fick nya lagkompisar. Helt plötsligt skulle han kommunicera på både svenska och engelska.

Wiman är född och uppvuxen i Fröjered. Förutom två korta avstickare till Tidaholms G&IF har han varit Fröjereds IF troget.

21-åringen berättar att det fanns viss skepsis i truppen när det helt plötsligt kom ett gäng nya spelare och ingen riktigt visste vilken nivå de höll.

- Man tänkte väl att det är folk som kommer som inte är lika duktiga. Och det kanske fanns farhågor för att det skulle bli problem, även om jag kände att majoriteten av spelarna inte kände så. Det sköljde över rätt fort, berättar Alexander Wiman.

Jargongen i ett fotbollslag kan vara hård och rent av rå. Språkbruket skiljer sig väsentligt från den som används på en vanlig arbetsplats.

- I början sprang jag runt och pratade svengelska på planen, det var fram och tillbaka. Det var ju nyttigt och man har fått tänka till. Tidigare hade vi en mycket tuffare stämning, inte elak eller så, bara så som det kan vara i ett lag med bara killar. Fast det har förändrats. Jargongen har blivit bättre. Man accepterar andra och har en större respekt.

LÄS OCKSÅ: DEL 2: Läraren, chefen och den cyklande nigerianen

Nya dörrar har öppnats för Alexander Wiman. Och människor som bara hade varit främlingar från ett annat land stannar han numera och hälsar på när han handlar mat.

- En träffas ju inne på Ica och då stannar en och tjôtar. Det hade man aldrig gjort annars.

Alltid ett leende på läpparna

Det där tjôtet har gjort mycket för Fröjered och för spelare som Hadi Kareem. Numera är livet ganska gôtt.

- I början vågade man inte prata så mycket. Men till slut hjälpte folk till och började prata med mig. Det har hjälpt mycket.

Kommunikationen har varit extra viktig för tränaren Kennet Gustavsson. Hans bror, Jörgen, är en av dem som haft en stor roll i föreningens engagemang.

- Redan i höstas hörde jag från brorsan att det var många nyanlända. Ibland kan det vara besvärligt, för de svarar att de förstår instruktionerna på en träning men så gör de kanske inte det. När man kört igång övningen börjar man ju märka att alla kanske inte uppfattat vad vi ska göra. Fast det gäller ju inte bara våra nya killar, utan också de som kanske varit borta från fotbollen i några år. De har det lika svårt.

Men roligt har han, Kennet Gustavsson.

- Det är fantastiskt att alltid ha så mycket folk på träningarna och jag åker alltid härifrån med ett leende på läpparna.

Och efter 5-0 i premiären mot Folkabo IK så lär leendet ha varit större än någonsin.