Tidningen har vid flera tillfällen skrivit om honom. Dels när han jobbade i Pakistan för 10 år sedan och när han blev utsatt för orkanen PAM, den kraftigaste orkanen i södra Stilla Havet på många år. Men också när han blev strandsatt på Vanuatu, en ö i Stilla havet, för ett par år sedan. Orkan Wilma på Kuba fick han också uppleva på en av sina många resor.

LÄS MER: Möt Varnhems meste resenär

175 länder har det hittills blivit.

— Det finns 197 länder i världen. Så det finns några kvar. Man hinner mycket under 60 års resande, säger Rolf Johansson och fortsätter;

— Jag hade aldrig räknat länder förrän barnbarnen för ett par år sedan började fråga mig hur många länder jag varit i. Intressant är ju egentligen inte antalet länder, utan vilka upplevelser man får på resmålet.

Varför reser du så mycket?

— Jag vill påstå att det förmodligen ligger i mina gener. Redan när jag var ett år gammal, i mörkaste Småland, så var min favoritplats en strand vid en sjö där jag hur länge som helst kunde sitta och titta ut mot horisonten och plocka med stenar. När jag var 10 år läste jag alla Sten Bergmans böcker, den världsberömde svenske upptäcksresenären, som för snart 100 år sedan utforskade både Kamchatka, Papua Nya Guinea och andra länder. Då kunde jag också vad alla länder i världen hette, och deras huvudstäder. Enklare än idag, eftersom det tillkommit minst 50 länder sen dess. Jag har alltid varit väldigt intresserad av både djur och natur och nyfiken på hur folk lever i världen.

Hur reser du?

— Det finns olika sätt att resa på, men alla mina resor har en sak gemensamt: jag är alltid påläst, och kan därför mycket om landet eller resmålet innan jag kommer dit. När resan sedan är avslutad, lägger jag tid på att dokumentera den som en slags dagbok, genom att göra album med papperskopior av många av de minst 200 digitala foton per resevecka jag sparat. Kanske blir det något föredrag i olika sammanhang också.

Rolf Johansson reser ofta ensam och försöker förboka så lite som möjligt.

— Det föredrar jag. Flygbiljett och kanske ett starthotell och kanske kontakt med en lokal researrangör räcker. Sedan bestämmer man resten på plats. Öarna Kiribati, Vanuatu, Fiji och Yap som alla ligger i Stilla Havet är några exempel, liksom Sao Tomé som jag nyligen kom hem ifrån, och Komorerna, båda öar utanför Afrika fastland. Syd- och Centralamerika och förstås hela Europa är bra exempel på kontinenter jag rest i på detta sätt.

Vissa länder har han vistats längre i då han arbetat som konsult inom infrastruktur. Då har det handlat om uppemot ett år i länder som Pakistan, USA, Serbien, Rumänien, Kosovo och Ryssland.

Gruppresor undviker han helst, men för att exempelvis kunna se Nordkorea var det enda möjligheten.

Syrien har han också besökt, men det var för 12 år sedan.

Annons

— Jag kommer särskilt ihåg de stora glasen färskpressad morotsjuice för 3 kr på marknaden i Damaskus, endagsutfärden till världsarvet Palmyra med en chaufför som utbildat sig till ingenjör i Prag men som tjänade bättre som taxichaufför och guide. Palmyra bombades sönder av IS, men kommer säkert att byggas upp igen, eftersom alla byggnader och föremål dokumenterades digitalt i detalj innan förstörelsen.

Vilket är bästa landet i välden?

— Sverige förstås! Ett fantastiskt land, fullt av spännande djur och natur, världsklass i många idrotter, kultur och historia och ett samhällssystem som tar hand om sina medborgare på ett bra sätt, säger Rolf Johansson och fortsätter;

— Landet bjuder på massor av äventyr om man är lagd åt det hållet. Att – i yngre ålder - bestiga Kebnekaise, både den högsta Sydtoppen och den än så länge lägre Nordtoppen, är ett heldagsäventyr jag aldrig glömmer.

Andra minnesvärda länder som han nämner är Nordkorea, Costa Rica och Equador samt Pakistan. Men också Kiribati.

— Det är kanske det mest avlägsna landet i världen, och ett av de minst besökta. Det enda landet som ligger både söder och norr om ekvatorn och på båda sidorna av datumlinjen. Tre timmar med jetflyg från Fiji, och innan landning gör flyget en första låg överflygning över landningsbanan för att varsko befolkningen att flytta fordon och husdjur innan planet landar en kvart senare, och flygplatsbyggnaden var en stor trälada modell äldre, berättar han.

Vad tycker din fru Elisabet Stålarm om alla dina resor?

— Många av resorna har hon följt med på. Trots att hon säger att "hon är ingen äventyrare”, säger han och fortsätter;

— Första resan vi gjorde tillsammans var en tågresa för 45 år sedan, från Sverige ner till Spanien, vidare med färja till Marocko och sedan tåg till Algeriet och Tunisien, över till Italien och sedan hem.

Bildbevis har jag också från senare resor, bl a när hon står i Khyberpasset i Pakistan, på gränsen till Afghanistan, och håller säkerhetsvaktens vapen i handen. En kommentar eller dåligt skämt är då att det är ett bevis på att hon inte är en tant, utan militant.

— Eller foton från en resa när hon vadar omkring i Havanna under evakuering från orkanen Wilma 2005, en av de kraftigaste orkanerna i Karibien någonsin. Det skrev ni förresten om i SkLT.

Vart går nästa resa?

— Det är egentligen en hemlighet, bara min fru vet om det än. Hav, öar, djungel och berg har jag samlat på mig massor med intryck av, däremot är det sämre med öken. Så därför blir ett ökenland i Afrika nästa destination - Sudan. Min 65-åriga krokiga livsresa från stranden vid en sjö i mörkaste Småland till Varnhem är med andra ord ännu inte avslutad, säger Rolf Johansson.