Ett hundratal markägare runt Hornborgasjön fick ersättning enligt 1992 års vattendom för skador av höjningen av Hornborgasjön. Men enligt många fastighetsägare blev skadorna långt mer omfattande än vad som förutsågs.

Några markägare har sedan dess stämt staten för oförutsedda skador och fått ytterligare ersättning utbetald genom förlikning eller domstolsbeslut.

Tvisterna har gällt både markägare som fick ersättning 1992 men som anses ha lidit betydligt större skada och markägare som inte fick någon ersättning alls från början, då det ansågs att deras marker inte skulle påverkas.

Nu har LRF i ett brev till Naturvårdsverket krävt att myndigheten gör en översyn och en gång för alla betalar ut en rimlig ersättning till de drabbade markägarna.

— Vi kan konstatera att projektet har fått mycket större konsekvenser än vad det var tänkt från början på landskapet och möjligheterna att bedriva lantbruk. Det är långt fler som berörts av projektet än vad man först kom fram till, säger Sofia Karlsson.

Om Naturvårdsverket inte gör en ny översyn ser LRF ingen annan utväg än att gå till domstol med flera ärenden. Men det är någonting man helst vill undvika, av flera skäl.

Annons

— Varje enskild individ ska inte behöva begära en prövning. Naturvårdsverket borde ta sitt ansvar för att konsekvenserna blev större än beräknat. Det är kostsamt både för enskilda berörda, men också för samhället med många processer i domstol, säger Sofia Karlsson.

Jan Landström på LRF har kontakt med flera medlemmar runt sjön och enligt honom finns två klockrena fall och tre högst potentiella ärenden. Men det kan vara toppen på ett isberg.

— Jag har folk runt sjön som säger att det lätt är hundra som är berörda, säger han.

Osäkerheten kring hur många som är drabbade är i sig ett argument för att göra en rejäl översyn, menar Jan Landström.

— När vi i domstol och i 30 års diskussioner har fått entydiga signaler om att man inte gjorde rätt 1992 tar man rimligen initiativ till att göra om och göra rätt, säger Jan Landström, som är verksamhetsutvecklare på LRF.

Han påpekar att rättegångskostnaderna varit mångdubbelt så stora som själva ersättningsbeloppen i domstolsfallen kring oförutsedda skador.

— Detta är inte hittepå. Vi har ärenden prövade och det är konstaterat att Naturvårdsverkets ursprungliga bedömning var felaktig, säger Jan Landström.

Möjligheten att resa krav på oförutsedda skador har förlängts i omgångar och löper nu ut år 2021.

26 år efter vattendomen är frågan om ersättning till markägarna långtifrån avgjord.

- Vi måste gå till botten med det här, säger Jan Landström.