En reformistisk kyrka i tiden. Det var rubriken på Åke Bonniers föredrag och betydligt mer roande än vad man skulle kunna tro. Biskopen lockade fram en hel del skratt hos rotarianerna i Tidaholm.

Bonnier är 59 år och har profilerat sig som en färgstark och debattglad biskop under sina fem år på ämbetet. Stockholmaren kallar sig numera konverterad västgöte och det uppskattas förstås i bygderna.

Det lilla påhoppet på Ansgar kom vid en inledande historisk bakgrund.

— Ny forskning visar att det har funnits kristna i Varnhem och Falbygden ungefär samtidigt som under Ansgars tid i Birka. Men Ansgar misslyckades. Kristendomen fick inget fäste där uppe, betydligt bättre gick det i Varnhem och Falköping.

Thurgot var utsänd av Adam av Bremen och blev den första biskopen i Skara på 1000-talet.

Reformationen fick ett avstamp när Martin Luther spikade upp sina 95 teser på en kyrkport, med enorma reaktioner som följd. Det är 500 år sedan i år.

Bonnier menar att Luther och hans eftermäle varit föremål för historiska friseringar. Han var inte alls hård och tråkig.

— Martin Luther var en livsbejakande människa som stod för värderingar som frihet, människovärde och glädje. Det var de Lutherortodoxa som kom efter honom som problematiserade det hela.

Bonnier tog ett exempel.

— Visst var det lite sexistiskt men Luther ska ha skrivit att när han kände sig lite nere så var det upplyftande att ta en öl och se på en vacker kvinna. Det ändrade efterföljarna till: "När Luther var deprimerad gick han till kammaren och bad en bön..."

Bröderna Olle och Lasse Pettersson studerade hos Luther och tog sina lärdomar med sig till Sverige. Olle blev Olaus Petri.

Annons

Bonnier berättade bland annat om relationen mellan Gustav Vasa och Olaus Petri. Den svenske kungen blev mycket entusiastisk över reformationen, då han tänkte sig att det skulle gagna hans ställning.

— Men han blev sedan besviken på Olaus Petri och relationen blev frostig.

Olaus Petri och hans bror gjorde något som blev väsentligt för Sverige och svenskarna.

— De översatte bibeln till det som då blev den moderna svenskan.

Även om den tyska och den svenska kyrkan är besläktade genom reformationen har de tagit olika vägar. En del kan tillskrivas Johan III och hans polska hustru Katarina Jagellonica. Hon var katolik.

— Hon tyckte att man kunde ta fram en mässbok, både med katolsk och med Luthersk teologi. Den röda boken.

Det gillade inte Johans broder, hertig Karl. Det ledde fram till ett möte i Uppsala 1593 där stora beslut togs och fyra viktiga dokument antogs. Den evangeliska lutherska kyrkan i landet såg dagens ljus.

— Våra gudstjänster skiljer sig faktiskt inte så mycket från katolska mässor, vi känner igen en hel del.

Sedan 1950-talet råder total religionsfrihet i Sverige. Biskopen tycker att det på 2000-talet tagit en olycklig väg.

— Det är som religionsfrihet för många har fått innebörden att vi ska vara fria från religion.

Han menar att svenska kyrkan har ett stort arbete framför sig, att möta rädslan för religionen och istället med dialog och värme berätta vad kyrkan står för.

Åke Bonnier har tre imperativ när det gäller kyrkan som han lyfter fram.

* Komma ut som kyrka.

— Vi ska vara stolta och glada över att vara kristna och vara tydliga med vad vi står för.

* Gå ut som kyrka

— Vi ska gå ut och möta människor i dialog i alla möjliga sammanhang.

* Stå upp som kyrka.

— När människor marginaliseras och stampas på ska vi stå upp och säga ifrån.

Biskopen fick avslutningsvis svara på frågor från tidaholmarna. Sedan tackades han av president Michael Brisman med den sedvanliga gåvan, tändsticksaskar tillverkade i Tidaholm.