Om man tittar på antal sjukskrivna med psykiatriska diagnoser per tusen invånare hamnar Karlsborg, Hjo och Gullspång högst i Skaraborg. Grästorp, Tidaholm och Töreboda hamnar lägst. I Tidaholm, där det har bedrivits ett medvetet arbete för att få ned sjuktalen generellt, är antalet startade sjukfall i psykiatriska diagnoser 18,2 per tusen invånare. Tidaholm är också den kommun där sjukskrivningar för psykisk ohälsa har ökat minst i hela Västra Götaland, om man jämför år 2010 med år 2015.

FAKTA: Sjukskrivna i psykiatriska diagnoser

Antal sjukfall i psykiatriska diagnoser Procentuell förändring sjukfall i psykiatriska di..

FAKTA: Sjukskrivna i psykiatriska diagnoser

Antal sjukfall i psykiatriska diagnoser Procentuell förändring sjukfall i psykiatriska diagnoser 2010-2015

Västra Götalands län 26,1 67,3

Essunga 24,0 56,1

Falköping 21,1 61,2

Grästorp 17,5 15,4

Gullspång 27,0 100,1

Götene 22,5 55,1

Hjo 28,7 64,4

Karlsborg 27,2 76,8

Lidköping 22,4 81,7

Mariestad 24,6 67,1

Skara 21,3 65,4

Skövde 23,4 79,4

Tibro 25,6 95,3

Tidaholm 18,2 5,7

Töreboda 20,6 107,6

Vara 22,1 94,6

Statistiken gäller personer mellan 16 och 64 år och år 2015 och antal startade sjukfall i psykiatriska diagnoser per 1000 invånare.

Källa: Försäkringskassan

På orter med en mindre befolkning kan enskilda sjukskrivningar eller enskilda läkares benägenhet att ställa en viss diagnos förstås påverka statistiken ganska mycket.

Och Skaraborgs kommuner har inte på något sätt störst problem i Västra Götaland.

— Pendlingskommuner i storstädernas periferi verkar mest utsatta, säger Ulrik Lidwall, analytiker på Försäkringskassan.

Det kan förklara varför de Göteborgsnära kommunerna Kungälv, Bollebygd, Ale och Alingsås hamnar högt när det gäller startade sjukfall i psykiatriska diagnoser. Kungälv hade 32,5 startade sjukfall i psykiatriska diagnoser per tusen invånare år 2015.

Annons

Sjukskrivningar som en följd av psykiatriska diagnoser har ökat i alla kommuner i Västra Götaland precis som i hela Sverige. Enligt bland annat rapporter från OECD är ökningen av psykisk ohälsa i arbetsför ålder ett internationellt fenomen.

Det finns många faktorer som kan ligga bakom att den psykiska ohälsan ökar, däribland den psykosociala arbetsmiljön.

— Kantringen mot psykisk ohälsa skedde redan under 1990-talet och vi har ett arbetsliv som är mer präglat av tjänsteproduktion än industriarbeten med kända fysiska arbetsmiljörisker, säger Ulrik Lidwall.

Det är också så att människor etablerar sig på arbetsmarknaden senare idag, vilket gör att det är mycket som ska hända på kort tid i livet när man är mellan 30 och 40, ungefär.

— Dubbla arbetsbördor med hem och yrkesarbete gör det tufft under denna tid och kvinnorna får oftast dra det tyngsta lasset.

Och ja, fler kvinnor än män är sjukskrivna för psykisk ohälsa.

— Kvinnor finns i högre grad inom så kallade kontaktyrken inom vård, skola, omsorg och socialtjänst. Till listan av det mer extrema kan ju nu också läggas sexuella trakasserier, säger Ulrik Lidwall.

Det är psykiatriska diagnoser som orsakar de längsta sjukskrivningarna. Det tar lång tid att komma tillbaka till arbetet. Om man har haft en dålig psykosocial arbetsmiljö så kan det bli problematiskt att återvända till samma arbetsplats. Dessutom står utmattningssyndrom för omkring hälften av de psykiatriska diagnoserna. Utmattningssyndrom kan orsaka fysiologiska förändringar utöver de psykologiska, vilket ger lång rehabiliteringstid. För den som drabbats av utmattningssyndrom finns dock godare chanser att till sist återgå till arbete än vid andra psykiatriska diagnoser.

Källa: Försäkringskassan