Vi har stämt träff på Gamla torget i Tidaholm. Det regnar och de kalla vindbyarna rufsar om håret. Inte cruisingväder direkt. Jag tänker att det kommer att bli lätt att få syn på Anne-Marie och Mikael Wigholm. Det är nog inte många som är ute och kör raggarbil en dag som den här. Och ja, snart glider den in över torget, en nästan giftgrön Chevrolet Chevelle, årsmodell 1971.

Intresset för gamla amerikanska bilar sitter djupt hos både Mikael och Anne-Marie.

— Jag har varit intresserad sedan jag var liten, säger Anne-Marie och berättar hur hon brukade titta på raggarbilarna som åkte förbi hennes barndomshem.

Social grej

Men det var först när hon träffade Mikael som hon faktiskt skaffade en gammal amerikanare. För en raggarbil, det är en amerikanare, inget snack om saken.

— Det ska vara en äldre modell, gärna med V8, säger Anne-Marie.

— En V8 som mullrar, det är så skön gång i den, så du behöver knappt ha stereo i bilen. Att bara lyssna på V8:an, det är musik nog, säger Mikael.

Är man raggare bara för att man kör raggarbil?

— Nja, nu är det väldigt många som har köpt sig en raggarbil, men inte har en susning om hur man tar hand om den. En sann raggare kan sköta sin bil, säger Mikael.

Sedan några år tillbaka är paret med i raggarklubben Labbås Cruisers, där det finns många som delar deras intresse. Att äga och köra raggarbil är mycket en social grej.

— Du kan komma från Norrland eller Malmö eller varifrån som helst, när du möter på varandra när det är cruising eller marknad, då kan du ju ställa dig och slänga käft med vem som, för det är ju ett gemensamt intresse. Alla som har samlats där har ju samma intresse, säger Mikael.

”Underbar känsla”

Annons

Mikael och Anne-Marie ser fram emot sommaren, då bilarna får komma ut på vägarna.

— När solen tittar fram och det börjar bli vår, då är det en underbar känsla att starta de gamla åken och ge sig ut och kryssa, säger Mikael.

Bilen är nyrenoverad, ett arbete som tog sisådär ett och ett halvt år, under kvällar och helger.

— Man får ju inte ledigt från jobbet bara för att man ska renovera sin jänkebil, konstaterar Mikael.

Jag kliver in. Baksätet fjädrar fint. Det finns fler sittplatser bakom oss. Åtta personer får plats i herrgårdsvagnen och den är ofta fullastad. Inte minst parets barn tycker om att åka med.

Tusen chevor

Bilen är en av tre chevor som Mikael och Anne-Marie äger. De båda andra är en Impala och en Bel Air. Chevrolet är också det vanligaste märket bland raggarbilar i Skaraborg. Bara i Tidaholm finns 89 stycken. Det är nästan en fjärdedel av alla Tidaholms raggarbilar. I hela Skaraborg finns nästan tusen chevor.

— Det blev väl av en slump som jag köpte den första, en Impala, en cabriolet. Så konstaterade jag att en bekant – som hade köpt sig en Cadillac – att hans delar var dubbelt så dyra, eller tredubbelt så dyra, så det var positivt att det vara billigare att hålla i ordning bilen. Sedan är det ju framför allt stilen på bilen: formerna, karossen!

Tidaholm är absolut raggarbilstätast i Skaraborg, med 31 raggarbilar per tusen invånare. Mikael Wigholm är inte förvånad.

— Nej, faktiskt inte. Det syns väldigt många amerikanare på gatorna här över sommarhalvåret, säger han.

Bildörren känns tung och gedigen. Jag trycker ned öppningsvredet i stål, dörren åker upp och jag kliver ur. Det regnar fortfarande, hårt. Men när jag lyfter blicken ser jag ytterligare en gammal amerikanare, på väg ut från centrum, och sedan en till. Det är tid nu. Cruisingtid.

Fotnot: Vill du hänga med på åkturen? Kolla in filmen!