Nästan varje dag kan vi i Falköpings Tidning läsa de rättmätiga protesterna mot socialnämndens beslut att avslå den ansökan från föreningen ¨Tillsammans för ensamkommande i Falköping¨ som handlar om att de ensamkommande ska få ta del av de pengar som staten har betalat till kommunen för just detta ändamål.

Socialnämndens ordförande Susanne Larsson påstår att beslutet har tagits av en enig nämnd där såväl majoritet som opposition har varit eniga. Det här stämmer inte riktigt, eftersom alla partier inte är representerade i nämnden. Liberalerna har ingen ordinarie ledamot i nämnden men däremot en ersättare. En ersättare har ingen rösträtt i nämnder och kan inte delta i beslut om han/hon inte ersätter en frånvarande ledamot. Så var inte fallet den 24 januari och Liberalerna var således inte med och beslutade i denna fråga och partiet tar avstånd från det beslut som fattades.

Man kan fundera över hanteringen av detta ärende. Ärendet har bara behandlats i socialnämnden där beslut har fattats av ledamöter från S, KD, C, M, V och SD.

Det naturliga hade varit att först behandla ärendet i mångfaldsutskottet och att sedan skicka det vidare till kommunstyrelse och kommunfullmäktige där alla partier finns representerade. Om man hade gjort det, hade ärendet blivit noggrant genomgånget och diskuterat.

Socialnämnden har haft ett överskott på 31,8 miljoner under de senaste två åren på de pengar som kommit från staten till kommunens ensamkommande. Det är skillnaden mellan de pengar man fått från staten och de pengar som faktiskt gått till denna grupp.

Annons

Dessutom sköt staten till 2,5 miljoner extra för att kommunen skulle kunna behålla flyktingarna efter deras 18-årsdag och det är av dessa 2,5 miljoner som föreningen har ansökt om 880 000 som är den del som rör 2018.

Det är inte acceptabelt att politiker använder statens anslag till annat än det pengarna är avsedda för. Över huvud taget är majoritetens (S, C, Kd) nya sätt att lägga budget högst otillfredsställande. Tidigare har majoritetsförslag till budget varit detaljerade och det har framgått hur mycket som ska gå till olika verksamheter. De senaste två åren har majoriteten bara lagt ut klumpsummor på de olika nämnderna och sedan får nämnderna själva bestämma över pengarna. Gör majoriteten detta för att kunna bolla med pengarna lite som den vill? Man får hoppas att det inte så men att göra på det viset är inte tillfredsställande, eftersom det försvårar transparens.

Det låter cyniskt och inhumant när socialnämndens ordförande säger: ¨Vi skulle ha råd att hjälpa dem men det är inte vårt ansvar¨. Här har unga människor flytt från krig och död på livsfarliga vatten, vandrat långa vägar över land och till sist nått Falköping, där de rotat sig och börjat ett nytt liv. Alla borde förstå att det är förödande för unga människor att flyttas från det ena boendet till det andra i väntan på att migrationsverket ska behandla deras ärenden.

Här har vi en förening som ideellt har engagerat sig i att på olika sätt hjälpa dessa unga människor så att de kan bo kvar och fortsätta sina studier även efter sin 18-årsdag men då säger nämndens ordförande: ¨vi skulle ha råd att hjälpa dem men det är inte vårt ansvar”.

Sverige vill vara en humanitär stormakt men vad hjäper det när kommuners representanter underlåter att visa vanlig medmänsklighet och i stället gömmer sig bakom paragrafer och principer. Än finns det dock tid att ändra sig! Det finns fortfarande tid att ta upp ärendet på nytt och låta detta viktiga ärende få en riktig handläggning.

Undertecknad har under många år arbetat som lärare vid Ållebergsgymnasiet och tagit emot elever från många olika länder. På 90-talet var det många som kom från det forna Jugoslavien och senare kom förföljda minoriteter från Mellanöstern bland annat kurder. Gemensamt för de flesta av dessa elever har varit att de kämpat väldigt hårt med sin skolgång och att de har lyckats skapa bra liv här.

En paradox i hela denna diskussion är att Falköping verkligen behöver de här unga människorna. Falköping och flera andra städer i Skaraborg har en demografi där antalet äldre ökar och att de äldre lever allt längre. Det råder redan nu arbetskraftsbrist i många yrken, inte minst i vårdyrken och det Falköping behöver är unga människor som vill leva, utbilda sig och bo här. Vi har här en grupp ensamkommande vars högsta önskan är att få stanna i Falköping, få utbilda sig här och få leva här. Vi får pengar från staten för att klara detta så varför inte bara låta dem göra det, i alla fall till dess att de fått sina ansökningar prövade.

Låt inte snålheten bedra visheten

Anna-Brita Fransson

Ledamot i kommunfullmäktige

Liberalerna Falköping