Några skolor har en stor majoritet elever med utländsk bakgrund och följaktligen få svensktalande elever. På någon skola är elever med utländsk bakgrund i klar minoritet, kanske en till två i varje klass om ens det. Hur kan man då från tjänstemännens och politikernas roll tänka, tycka och tro att vi har en likvärdig skola i Falköping?

När man pratar med vänner och bekanta om detta visar det sig självfallet skilja mycket mellan skolorna. De olika skolorna dras alla med problem och utmaningar men också olika mycket problem. När eleverna sedan ska börja högstadiet finns två kommunala skolor, Central och Kyrkerör. De här två skolorna får sina elever från bestämda upptagningsområden. Den ena skolan har en klart tuffare elevgrupp. Att inte låtsas om och till och med förneka att detta är ett problem är ytterst oansvarigt och farligt.

Förra året insåg politiker och tjänstemän i Falköping att eleverna som skulle börja år 6 var så många att de inte fick inte plats, så man valde att ställa baracker på Kyrkerör och låta alla barn födda -06 börja årskurs 6 där. Säkerligen trångt och med en del oro och funderingar om vad detta skulle innebära. Men detta år innebar även något annat fantastiskt och en utveckling i helt rätt riktning. Alla elever i tätorten blandades i åtta klasser. Det innebar stora klasser men med en majoritet svensktalande elever i varje klass. Det blev också en stor grupp stabila elever i varje klass som hjälpte till att lyfta andra och visa på goda exempel. Falköping fick med sin panikåtgärd igenom något som man borde börjat med tidigare och absolut borde ha fortsatt med - integration i verkligheten.

Annons

När vi nu har hösten 2019 har vi återigen gått tillbaka till våra segregerade skolor. Vad vi har hört så fungerar årets årskurs 6 på Kyrkerör inte lika bra som förra årets. När man har yngre barn som ska gå ytterligare några år i grundskolan i Falköping blir man ju ganska orolig över oviljan hos de som bestämmer att förändra och förbättra skolsituationen.

Som förälder vill jag ha svar på följande tre frågor:

• Man bygger Platåskolan som en del i att öka integrationen och likvärdigheten i kommunens skolor, men hur tänker man sig integrationen i årskurserna 6-9 fram till dess att skolan står klar? Det är ju NU integration behövs som mest.

• Hur ska alla nyanlända och andra elever med annat modersmål än svenska lära sig svenska så pass mycket så de klarar skolan och kan gå vidare till gymnasiet när de går i klasser med nästan inga svensktalande elever?

• Och den sista frågan som ni måste svara på är: Vilken pedagogisk tanke och övertygelse har politiker och tjänstemän med att hålla elever med olika modersmål (svenska - icke svenska) skilda från varandra?

Vad krävs för att politiker och tjänstemän ska våga reagera och agera i denna fråga?

Det enda självklara, och lösningen på många problem, är att man från och med hösten 2020 ser hela tätorten som ett upptagningsområde för elever i blivande årskurs 7, precis som man fick göra hösten 2018 för år 6. Elever från Vindängen, Dotorp, Central, Mösseberg och Åttagård blandas i klasser där hälften går på Centralskolan och hälften på Kyrkerörsskolan. Att ha hela tätorten som ett upptagningsområde borde vara självklart fram till dess att Platåskolan är byggd.

När detta är genomfört måste man se över den segregerade skolsituationen för yngre barn och förskolan.

Vi ser fram emot en givande diskussion med politiker och tjänstemän inom barn- och utbildningsnämnden.

Orolig och undrande förälder

Svar direkt från skolchefen

Falköpings kommun är en till ytan stor kommun där vi möter olika möjligheter och utmaningar, bland annat beroende på var vi bor, oavsett om vi bor på landsbygden, i de mindre tätorterna eller i någon del av Falköpings tätort. Vi har under många år stått inför behov av att förändra skolorganisationen i hela kommunen för att kunna erbjuda en likvärdig skola. Att göra en så stor skolorganisationsförändring som det beslutats om i Falköping tar tid, vilket kan vara frustrerande för alla de elever och vårdnadshavare som hamnar ”mitt i”.

En av orsakerna till omorganisationen som beslutades i mars 2017 var just frågan om hur vi kan få en ökad integration i hela vårt skolsystem. Är det ens möjligt? Precis som ”Orolig och undrande förälder” skriver, finns i Falköpings kommun skolor med många olika modersmål likaväl som det finns skolor där det, med få undantag, endast går elever med svenska som modersmål. Detta är inte en hållbar situation. Platåskolan var planerad att vara inflyttningsklar höstterminen 2021, men har blivit försenad. Vi planerar och organiserar nu för acceptabla lösningar tills dess att den nya högstadieskolan står färdig. I samband med inflyttning i Platåskolan kommer naturligt en omorganisation av flera skolor både i centralorten och i några andra orter att ske.

Det finns flera olika aspekter att ta hänsyn till när eleverna placeras i en skola. De allra flesta vill gå i den skola som ligger närmast hemmet. För att få en balanserad integration i klasserna behövs gemensamma ansträngningar från skolledning, politiker, elever och vårdnadshavare som tillsammans kan hitta bra lösningar. Kanske kan en sådan lösning, som du som insändare föreslår, vara en början och vi tar med oss förslaget i våra planeringsdiskussioner.

För att komma vidare startades i våras en medborgardialog där man samlar in olika uppfattningar från medborgare med olika perspektiv och tankar runt integrationsfrågan. Utifrån detta har vi skapat arbetsgrupper och möten som inkluderar motsatta uppfattningar hos politiker och föräldrar för givande och konstruktiva samtal. Tillsammans tar vi fram förslag som kan hjälpa till att tackla den stora fråga som integrationen utgör. Integration och mångfald berör alla medborgare och vi hoppas på kreativa och konstruktiva idéer som gör att vi tillsammans går vidare i detta viktiga arbete.

Stort tack för ditt engagemang och dina synpunkter.

Eva Dahlgren, ordförande barn- och utbildningsnämnden

Karina Bronell, skolchef

Relaterat: Moduler för stans sjätteklassare - finns inte klassrum: "Det är skarpt läge"
Relaterat: Moduler till sexorna sena
Relaterat: Förskolor och skolorna i Falköping räcker inte till – så tänker kommunen lösa krisen