Varje dag ser jag ungdomar som kämpar för att hålla humöret uppe, trots den fruktansvärda ovisshet och psykiska press som det innebär att vänta på besked om man får stanna i Sverige eller måste utvisas nästa månad. Dessa ensamkommande ungdomars högsta önskan är att få stanna här, utbilda sig och ge tillbaka något till det svenska samhället, men när de fyller 18 krossas denna dröm. Då måste de lämna sina hem i Falköping för en ytterst otrygg framtid ingen av oss skulle drömma om att utsätta våra egna barn och ungdomar för.

Varför låter inte socialnämnden i Falköpings kommun dessa unga människor få en framtid här och bidra till ett bättre samhälle? Varför stöttar inte socialnämnden den ideella föreningen “Tillsammans för ensamkommande” med pengar man fått från staten, så att ungdomarna kan få bo kvar och avsluta sina gymnasiestudier? Varför motarbetar socialnämnden ideella krafter istället för att ta sitt ansvar? Vi är många som undrar och kräver svar.

Helena Moberg