Kön för utredning av dyslexi är nu knappt 15 månader på Skaraborgs sjukhus logopedmottagning. Med anledning av situationen har mottagningen informerat patienter med remiss om möjligheten att söka vård hos andra vårdgivare, i eller utanför Västra Götalandsregionen.

Röstkonsultens logopedmottagningar är en privat aktör som har verksamhet i och avtal med Region Stockholm. De har utrett flera patienter från Skaraborg för läs- och skrivsvårigheter. Väntetiden hos Röstkonsulten varierar mellan sex veckor och tre månader, enligt Carina Engström, dess grundare och cheflogoped.

Ett problem för patienter och dess vårdnadshavare är enligt Carina Engström att skolsköterskor i Skaraborg inte skriver remisser för utredning av läs- och skrivsvårigheter. För att en elev ska få komma till logopedimottagningen vid Skaraborgs sjukhus behövs egentligen ingen remiss från en skolsköterska eller från en vårdcentral. Vårdnadshavare kan göra en egenremiss.

Men så är det inte i Region Stockholm. Där krävs det en remiss. När vårdnadshavare använder sig av möjligheten till valfrihet i vården och vänder sig till exempelvis Region Stockholm måste de anpassa sig till den regionens regler och alltså ha en remiss.

– Det har ställt till med problem för flera från Skaraborg att skolsköterskor vägrar skriva remiss. Det blir problem på flera sätt. Det blir orättvist då vissa hittar andra vägar och andra har inte kapacitet att göra det. Det blir en fördröjning av en utredning som eleven behöver, säger Carina Engström.

Annons

En remiss går att få även från en vårdcentral, men på skolan finns naturligtvis en större kunskap om en elevs läs- och skrivsvårigheter.

Tony Johansson, avdelningschef för barn- och elevhälsa i Skövde kommun, svarar på varför skolsköterskor i Skövde kommun nekat att skriva remiss: ”Vi skickar inte remisser utifrån önskemål från vårdnadshavare. Vi skickar remisser när vi bedömer att vi behöver fördjupad eller differentialdiagnoser som endast specialistsjukvården klarar av, men då ska vi ha gjort våra grundutredningar. Alla föräldrar har möjlighet att söka hjälp inom hälso- och sjukvård genom egenvårdsbegäran, även till specialistsjukvård. De kan även åberopa det fria vårdvalet.”

Att väntetiden i Stockholm är kortare menar Carina Engström beror på att Region Stockholm har prioriterat att ha fler logopeder per invånare än i till exempel Västra Götalandsregionen.

Förutom den kortare väntetiden i Stockholm finns det också en annan skillnad. Om en elev konstateras ha dyslexi efter utredning i Region Stockholm har logopeden möjlighet att skriva ut hjälpmedel vid dyslexi för upp till 10 000 kronor.

– I Skaraborg förskrivs inte hjälpmedel alls i den omfattningen, utan det lämnas till skolan, säger Carina Engström.

Det bekräftas av Monica Käll Guldbrand, enhetschef för logopediverksamheten vid Skaraborgs sjukhus: ”Logopedimottagningen förskriver inte hjälpmedel till skolbarn. Skolan har ett ansvar att förse skolbarn med den pedagogik och de eventuella hjälpmedel som de behöver. För vuxna om det är kopplat till arbetet är det ofta arbetsgivaren som tar en eventuell kostnad. Annars så är det primärvården som står för kostnadsansvaret. De vuxna vi har på utredning har sällan behov av hjälpmedel utan har oftare behov av intyg om att de har fått diagnosen dyslexi, till exempel inför att de ska göra högskoleprovet. Överlag upplever vi att behovet av hjälpmedel minskat över tid, vi tolkar att det bland annat beror på att det nu finns så mycket inställningar man kan göra i olika program och olika appar.”

Enligt Tony Johansson påverkar en diagnos sällan det stöd som skolan ger en elev med läs- och skrivsvårigheter. Carina Engström har ett annat perspektiv.

– Du måste själv leva med dyslexi även utanför skolan. Vi betraktar patienten som en person som har rätt till en diagnos. Skolan ser det kanske i vissa områden som ett skolproblem, men jag tycker att det är rimligt att en familj som vill göra en utredning och få en diagnos kan få det. Det kan vara viktigt att få veta varför man har läs- och skrivsvårigheter, att det inte beror på att man är omotiverad eller har svag inlärningsförmåga, säger Carina Engström.

Om läs- och skrivsvårigheterna beror på dyslexi behövs vissa åtgärder och om det beror på annat, som svårigheter med koncentration, språk eller minne, behövs andra åtgärder, menar Carina Engström.