SKARABORG

I nio fall av tio när det gäller dödligt våld mot barn är den skyldige en av föräldrarna säger Mikael Rying, kriminolog på polisens utvecklingsavdelning.
Foto: Lars Hedelin, Polismyndigheten

I 20 års tid har Mikael Rying forskat kring dödligt våld. Han har kartlagt alla mord i Sverige sedan 1990, och är en av de mest kunniga på området.

LÄS MER: Man anhållen misstänkt för mord på treåring

Mikael har också arbetat med Leif GW Persson och juristen Eva Sjögren på uppdrag av Rikspolisstyrelsen med att gå igenom alla olösta mord som inträffat sedan den 1 juli 1985.

Minskat antal

När det gäller antalet barnmord har siffrorna blivit lägre.

LÄS MER: Misstänkt barnmördare nekar till anklagelserna

– Ser man till genomsnittet har siffrorna sjunkit från ett tiotal brott till dagens fem, konstaterar Mikael.

Det finns inger forskning om orsakerna, men kriminologen har några teorier.

LÄS MER: Anhöriga ska ha varit oroliga för pojken

LÄS MER: Misshandlade syskonet fick vård först efter fyra dagar

– Det kan vara så att socialtjänst, psykiatri och vårdcentraler blivit bättre på att upptäcka fall där unga riskerar att utsättas för våld. Men för att veta helt säkert måste man gå igenom varje enskilt ärende, förklarar Rying.

Annons

Vad är det som karakteriserar en person som kan begå ett så allvarligt brott mot ett barn?

– På 1990-talet var det betydligt vanligare med så kallade utvidgade självmord. En person med jaktvapen hemma sköt först familjemedlemmarna och sedan sig själv, konstaterar kriminologen.

En hypotes till minskningen på det här området är att det har blivit enklare att få psykofarmaka via exempelvis sin vårdcentral eller husläkare.

– Men i nio fall av tio när det gäller dödligt våld mot barn är den skyldige en av föräldrarna. Sedan ska man ha klart för sig att det rör sig om relativt få ärenden.

Inte alla är mördare

Rying konstaterar också att det inte är alla som begår ett mord.

– Det är en man som ofta har både missbruks- och psykiska problem och dessutom har varit arbetslös en längre tid. Med andra ord en socialt marginaliserad människa. Det här är i stor utsträckning en lågstatusfråga.

Gärningsmannen är ofta ganska ung, omogen och saknar empati. Inte sällan är gärningsmannen mellan 20 och 30 år.

– Därmed kan det också vara svårt att möta ett barns krav, men jag vill betona att jag inte är insatt i Skaraborgsfallet. Exakt vad som hänt där får utredningen visa.

Ändå är de fall där en okänd gärningsman slagit till som får störst uppmärksamhet.

– 35 procent av alla mord inträffar inom familjen och 35 procent av mordoffren blir mördade av bekanta. I 15 procent av mordfallen handlar det om en förövare som inte känner offret. Men det är just den typen av mord som är mest spektakulära och som det skrivs mest om, vilket ger folk fel bild av det dödliga våldet.

Hur ser du på frågan om straff?

– Jag anser att fler mördare borde dömas till rättspsykiatrisk vård i stället för fängelse. På 70-talet dömdes 66 procent av mördarna till den påföljden, förra året var den siffran 13 procent. En stor del av de personer som dömts till fängelse för våldsbrott begår tyvärr nya när de kommer ut igen.

Det var den 9 oktober inledde polisen en förundersökning gällande försök till mord på en 3-åring i Lidköping, detta efter att barnet kommit in till Skaraborgs sjukhus med allvarliga skador.

Häktad för mord

Nu sitter den misstänkte häktad för mord, samt misshandel på en 1-åring. Själv nekar han till brott.

– Vi arbetar vidare med fallet för att försöka kartlägga vad som hänt, var barnet varit under vissa perioder och givetvis blir det ytterligare förhör, säger Lars Johansson på enheten för grova brott.

Polisen väntar också på rättsläkarens utlåtande som beräknas komma om tre veckor.

– Vi har också begärt in sjukhusjournaler eftersom de har varit på ett antal sjukhus. Dessutom lyssnar vi vad personer i bekantskapskretsen har att säga om fallet, fortsätter Johansson.