Under maj till och med juni pågår geologiska mätningar från helikopter i tre områden i Sverige. Ett i Östergötland, ett kring Örebro och ett område mellan Karlsborg och Hjo.

Undersökningen görs med ett geofysiskt instrumentsystem, kallat SkyTEM, som bygger på elektromagnetiska mätningar med en mätutrustning som sitter på en stor ram som hänger under en helikopter.

– Det är väldigt väderberoende, men troligen kommer vi att mäta under vecka 24 i ert område, säger Peter Dahlqvist, som är statsgeolog och anställd på Statens Geologiska Undersökning (SGU).

Helikoptern flyger på cirka 70 meters höjd med ramen på cirka 30 meters höjd. Mätningarna görs längs parallella linjer med 200 meter avstånd. Med hjälp av de elektromagnetiska vågorna mäts den elektriska resistiviteten i marken och metoden ”ser ner” i marken till cirka 200 m djup med relativt god upplösning.

Vad gör man med den inhämtade informationen?

– Väster om det här området har vi relativt goda kunskaper om grundvattenförekomsterna, var de finns och hur stora uttag man kan göra. Men i området mellan Karlsborg och Hjo har vi inte så stor koll.

– Men det finns vissa brunnar i området som pekar på stora jorddjup och fina grundvattenreservoarer. När vi ändå var på andra sidan Vättern i Östergötland, så tänkte vi att det kunde vara lämpligt att kartlägga jord, berg och grundvatten i ert område också.

Annons

Peter Dahlqvist poängterar att det är SGU:s ansvar att kartlägga jord, berg och grundvatten i Sverige.

– Vi tar fram ett underlag, och sedan är det upp till län och kommuner vad det används till.

Behöver vi verkligen mer vatten här intill Vättern?

– Det finns fördelar med att ha olika ursprung på vattenförsörjningen. Har man en ytvattentäkt och en grundvattentäkt så skyddar man sig mot olika risker och hot.

Som exempel nämner Peter Dalqvist Östersund där den stora ytvattentäkten 2010 blev förorenad av parasiten cryptosporidium. Ingen reservtäkt fanns och kostnaderna blev mycket stora.

– Hade man haft en reserv i en annan ytvatten-, eller grundvattentäkt, hade man kunnat klara det utan de enorma kostnader det medförde. Jag tror det kostade närmare 300 miljoner kronor att lösa problemet.

– Det visar på sårbarheten i att bara ha ett system. Även om man ser på Vättern och tänker att där finns ju vatten så det räcker så kan det ju hända saker, säger Peter Dahlqvist.

– Grundvattnet är ofta en pålitlig källa, med lagom temperatur året runt och – om det ligger rätt – mer skyddat mot föroreningar än ytvattentäkter. Välter en dieselbil och det rinner ner i en sjö så är det inte lätt att rena. Om det giftiga ämnet rinner ut på marken kan det finnas tätande jordlager emellan och kanske ligger vattnet på så stort djup att det hinner renas på vägen.

Mätningsarbetet utförs av det danska företaget SkyTEM Surveys ApS. Efter mätningarna i Östergötland flyttas man till området Karlsborg - Hjo, och avslutar senare i Örebrotrakten. Det finns inte fler mätningar planerade för 2018.

Mätningarna i Östergötland och kring Örebro görs på grund av att dessa områden pekats ut som ett riskområde för låga grund- och ytvattennivåer. Men det finns också anledning att tro att det finns nya grundvattenförekomster även där.

Hur är grundvattennivåerna i vårt område just nu?

– De stora magasinen, där kommunala uttagen sker, ser normala ut. Det är ofta isälvsavlagringar eller sedimentär berggrund.

– I de små magasinen, typ enskilda brunnar i urberg eller grävda brunnar, är nivåerna något lägre än normalt för årstiden.

Kan man se något annat än vatten i undersökningarna?

– Det man ser är jordens och berggrundens förmåga att leda ström. Det man framförallt kan skilja på är sand och lera, samt olika sorters berggrund ner till 200, max 300 meters djup. Genom att göra geologiska tolkningar kan man skapa sig en 3D-bild av var det kan finnas grundvatten samlat i en större volym.

– Upplösningen är bättre högre upp. Vid riktigt bra förhållanden kan man se jordlager som är två, tre meter mäktiga. Men huvudsyftet är att kartlägga grundvattenreserven.

Efter att mätningarna utförts behandlas och samtolkas mätresultaten med tillgänglig geologisk information från till exempel brunnsborrningar. Den inledande bearbetningen av mätdata utförs av SkyTEM Surveys ApS och SGU. Därefter utvärderar och tolkar SGU materialet och tar fram det slutliga resultatet.

Mätningarna finansieras av SGU och görs i samverkan med Länsstyrelsen i Östergötland, Västergötland och Örebro län. Liknande undersökningar utfördes på Gotland 2013 och 2015 samt på Öland 2016.