Julgodis och pepparkakor omsorgsfullt gjorda av mamman i hemmet. En julgran som efter alla konstens regler huggits ute i skogen av pappan i familjen. Barn som gemensamt pyntat granen, med en blandning av ärvda julkulor, pynt som pysslats ihop i skolan och glitter. Granen kröns till sist med en julstjärna i toppen. Ja du vet, en riktig jul.

På julafton samlas familjen och släktingar och firar tillsammans. Ljus har tänts, det är julpynt överallt, huset doftar julmat och man myser ihop framför Kalle Ankas jul på TV med en kopp glögg och alla i familjen är så lyckliga. Så ska en riktig jul vara.

Därefter kommer jultomten och delar ut julklappar, alla presenter är givetvis väl genomtänkta och har rim som läses upp. Sedan äter man julmat tills alla är mer än mätta. Julskinkan är perfekt, janssonen är gudomlig och köttbullarna och prinskorvarna tar slut i nafs. Sedan lyssnar man på julmusik och spelar sällskapsspel. Alla är så glada och skrattar tillsammans. Så som man ska vara på en riktig jul.

Hela julfirandet är som på ett julkort. Jag antar jag får säga grattis om din jul ser ut så som jag beskrev ovan. Men det är trots allt bara en fantasibild för de allra flesta. Alla familjer firar inte jul tillsammans av olika anledningar.

Jag firar inte jul med hela min familj, för mina föräldrar skilde sig när jag var fem år.

Redan i november börjar diskussionerna om hur vi ska fira jul. Eller ja, vem av föräldrarna som ska få ha oss barn på julafton. Några år var vi hos båda på julafton.

Då finns ingen tid för att andaktsfullt klä granen och öppna julklappar. Då tänker man mer på vilken tid man ska bli hämtad. Och julmaten njuter man inte så särskilt av när man ska äta julbord på flera ställen.

Det var inte så att det var konflikter kring jul, det var mest stressigt. Givetvis ska man vara tacksam över att man har familjer som vill fira jul med en och att man får julklappar. Men när man knappt ens får ro till att leka med julklapparna är det inte optimalt.

Och i år är vi där igen. Ett pusslande för att fira jul på ett sätt som blir bra för alla. Bra för min mamma och hennes sambo som helst vill ha sina fyra barn samlade någon dag. Bra för min och min brors pappa som också vill samla oss två plus hans sambos familj samtidigt. Bra för min två styvbröder som också ska fira jul hos sin mamma. Bra för min brors flickvän som vill ha med sin pojkvän i sitt julfirande med sin familj. Och samtidigt ska pusslet stämma in med allas jobbtider, skjutsningar och tillgång till bil. För alla bor givetvis i olika Skaraborgska kommuner.

Men jag tror vi har lyckats få ihop det ovanligt bra i år. För i min familj har vi valt att skapa egna traditioner istället för att försöka återskapa julkort. Dagen innan julafton åker jag till mamma, möter upp familjen och äter julgröt. Dagen efter så har vi julaftonsspinning med min mamma som spinningsinstruktör. Sedan äter vi tacos och vi vuxna barn åker vidare till andra julfiranden. Dessutom har jag och en av mina bröder skaffat bil, så nu behöver vi inte tänka på hur vi ska ta oss runt till julfirandena.

Det är möjligt att vi begår något slags helgerån eftersom vi äter tacos på självaste julafton. Det finns ju inte med på julkorten. Dessutom har vi en plastgran från 80-talet som barrar.

I sådana fall får jag väl rita ett eget julkort med en glad familj som spinningcyklar och äter tacos på julafton. Inklusive barrande plastgran.

För mig är det en riktig jul.

Fotnot: Den här krönikan publicerades första gången 23 december 2015.

Jul