Oliver Meyner från Falköping har sedan länge engagerat sig för att öka tryggheten i samhället. Han har bland annat varit drivande i organisationen Missing people och arbetat i integrationsprojektet Connect i Falköping.

Nu jobbar Oliver Meyner, som bor i Skövde, som ordningsvakt. Det är ett yrke som ligger i linje med strävan att öka tryggheten, men han ser också problem med sitt yrke.

Detta är något som diskuterats i den kommande boken Ordningsvakter där Oliver Meyner intervjuas av Kolbjörn Guwallius. I boken, som släpps 18 september, tas det upp att ordningsvakter endast har tio dagars utbildning, men att de sätts in i allt mer komplexa situationer.

Oliver Meyner gick sin tio dagar långa utbildning för fyra år sedan och började sedan jobba främst inom kollektivtrafiken. Senare jobbade han även på krogar, vid festivaler, sportevenemang, på köpcentrum med mera som ordningsvakt.

Men i den lilla staden är det svårt att få jobb på heltid som ordningsvakt. Därför sökte Oliver jobb på andra orter och fick till slut jobb på casinot i Stockholm som ordningsvakt och där har han arbetat de senaste åren.

Relationen till arbetsgivaren kan vara speciell för en ordningsvakt, enligt Oliver Meyner.

Annons

— Krogägare vill inte ha polisen till sig. Då får man välja mellan att antingen göra sitt jobb eller se mellan fingrarna för att inte förlora sitt jobb, säger han.

Därför tycker han att ordningsvakter egentligen borde underställas polisen och inte privata aktörer.

Ordningsvakter sätts nu mer in även för att upprätthålla ordning på allmänna platser som i kollektivtrafik och på gator och torg, enligt Oliver Meyner. Det gör att ordningsvakten, med enbart tio dagars utbildning, ställs inför ett bredare spektrum av uppgifter.

— Det är ett sätt att privatisera ordningshållningen. Myndigheterna borde ha de resurserna, säger Oliver Meyner.

Han menar också att det är ett problem att många kompetenta poliser flyr yrket.

— Jag som ordningsvakt kan tjäna mer än en polis, konstaterar han.

Oliver Meyner menar att det är problematiskt att ordningsvakter har rätt att utöva visst våld för att lösa sina uppgifter, när utbildningen är så kort som den är. Det är också hans erfarenhet att det är sällan man som ordningsvakt får träna på ingripanden efter utbildningen. Att vara otränad innebär att riskerna för skador på sig själv eller personen man ingriper mot ökar.

Samtidigt menar han att ingripanden som filmas och visas i sociala medier ibland se värre ut än vad de är.

— Många reagerar på att två, tre eller fyra ordningsvakter hoppar på en ensam gärningsman, säger Oliver Meyner.

Det kan se brutalt ut, men det finns en poäng i att använda ett numerärt överläge just för att undvika att använda mer våld än nödvändigt.