Nätterna kring den 13 december passerar Jorden genom ett stoftstråk som ger upphov till den årligen återkommande meteorskuren Geminiderna. Skuren har liksom andra meteorskurar fått sitt namn ifrån den stjärnbild de ser ut att komma ifrån.

Egentligen har meteorskuren inget alls med stjärnorna i Tvillingarna (Gemini) att göra. Egentligen härrör stoftet från en himlakropp som heter 3200 Paethon. Till skillnad från alla andra meteorskurar som kommer från kometer klassas 3200 Paethon som en asteroid.

Asteroiden är av Pallas-klassen vilket innebär att den är del av en liten grupp asteroider med ganska hög banlutning jämfört med resten av solsystemet. 2 Pallas som fått ge namn åt gruppen har en diameter på 512 km. Nästa efterföljare är asteroid 5222 Loffe med en diameter av 22 km. Forskarna misstänker att de mindre Pallas-asteroiderna kan vara rester från 2 Pallas själv som slagits loss vid något meteoritnedslag på asteroiden.

- Normalt sett värms inte asteroider så mycket att de avger gas. Således brukar inte heller stoft lossna från asteroiderna. Paethon är undantaget eftersom den i sin bana kommer närmare solen än något annat namngivet objekt. (Det finns ett flertal icke namngivna stenar som kommer närmare.) I och med Paethons solnära bana har den också namngivits efter, ur den grekiska mytologin, sonen till solguden Helios, berättar Gunnar Sporrong som driver Astro Sweden i Skara.

Annons

Som i en smedja

Paethon upptäcktes 11 oktober 1983 av forskarteamet till ”Infrared Astronomical Satelite, IRAS. En satellit uppskjuten just för att söka efter jordnära satelliter genom att fotografera deras värmestrålning.

Dess bana för den som sagt väldigt nära Solen med endast 20,9 miljoner km som närmast. Det gör att den som närmast är mindre än hälften så långt från Solen som Merkurius, den innersta av planeterna i solsystemet. När 3200 Paethon når så nära kommer yttemperaturen att kunna nå 750 plusgrader.

- Har du någon gång sett järn i en smedja vid 750 graders temperatur så vet du att det glöder orange och fint.

Eftersom den dessutom passerar både Merkurius, Venus, Jordens och Mars banor kommer den att kylas ner ansenligt varje varv. Den resulterande temperatursvängningen bryter sakta ner materialet på dess yta. Det är det resulterande stoftet som kan sprida ut sig i ett stråk längs asteroidens bana.

Eldbollar i skurar

Varje år runt lucia passerar Jorden in i detta stråk av stoft varvid Jorden sveper in en hel del av stoftpartiklarna i sin atmosfär. Med c:a 35 km i sekunden hettas de upp vid inbromsningen mot luften och ett lysande spår av het luft kan observeras. Skuren vaknar sakta till liv redan den 6 december och håller på ända fram till den 14. De allra flesta kommer dock mellan 02 och 03 natten mellan den 13 och 14 december.

Denna skur är relativt nyupptäckt. Den registrerades vetenskapligt för första gången 1862. Den finns dock nedtecknad av en passagerare ombord på en båt på Missisippi-floden. Redan 1833. Skuren har under årens lopp ökat och har de sista åren kunnat ge så mycket som 120 – 160 stycken i timmen. Det är så många som i teorin syns från den plats du står på om du har mörkt och fri horisont. Zenital Hour Rate som det också kallas.

Låt dig inte luras av detta. Du kommer bara kunna se den del av himlen som du tittar mot, så räkna med hälften eller till och med en tredjedel. I år är dessutom Månen uppe och månljuset kommer skina bort de svagaste meteorerna.

Störst är chansen att se stjärnfallen mellan 02 och 03 natten mellan den 13 och 14 dec.
Foto: P-M Hedén / TT

Detta till trots så är det här en meteorskur med ganska många eldbollar, d.v.s. så stora att de inte längre är bara streck utan kan flamma till lite grand.

– Med en solstol, lite varma kläder, fri sikt, hyfsat mörkt omkring dig och så lite tålamod så skulle du kunna se i alla fall ett 20-tal stjärnfall i timmen. Kanske betydligt fler.

Du kan ge dig ut redan när det mörknat, men ju högre upp Tvillingarnas stjärnbild kommer på himlen desto fler kommer du att kunna se, så orkar du ta dig ut efter midnatt har du en hyfsad show framför dig i alla fall. Välj om du kan en plats där du inte ser Månen. Gärna i skugga om så går.

Lycka till och glöm inte önskelistan är Gunnar Sporrongs uppmaning. För alla vet ju vad som händer om du ser ett stjärnfall och önskar något...

Sol