Den svensk-eritreanske journalisten Dawit Isaak fängslades 2001 utan rättegång för sina åsikters skull och har fram till idag suttit inspärrad i över 6 100 dagar.

En av dem som mött Dawit Isaak i fängelse är Mohammad Allaymody.

Han konstaterar att livet i fängelset var extremt tufft och Dawit hade diabetes och mycket högt blodtryck.

- Han samtalade inte så mycket med de övriga fångarna, utan läste mest och rökte, konstaterar Mohammad.

Fri i fyra dagar

Han avslöjar också att Dawit Isaak frigavs och var på fri fot i fyra dagar, men så fick han ett samtal av den svenska ambassaden och då greps han av säkerhetstjänsten på nytt.

Den svenske journalisten var tillbaka i fängelsecellen.

En dag flyttades både Muhammad och Dawit till två andra fängelser, innan Mohammad Allaymody utan förklaring fick återvända till den ursprungliga fängelsecellen.

– Jag frågade då var Isaak fanns och fick då svaret att han var sjuk. Sista gången jag såg svensken var 2007, menar eritreanen.

Kritiserade

Själv hamnade han i fängelset efter ett oaktsamt samtal på ett kafé. Femton regimkritiker hade gripits och Mohammad undrade varför när de kämpade för landets bästa.

– När jag gick hem vid 22.30 stoppades jag av säkerhetspolisen och fick sitta fängslad i sex månader utan någon förklaring, berättar Mohammad.

Tiden i fängelset var brutal och fångarna utsattes för tortyr.

– De stack glödande spikar i ryggen på mig, jag fick sitta isolerad, blev misshandlad och på nätterna hördes skrik från de andra som utsattes.

Annons

Han skars också med en glödande kniv.

Speciellt rum

I fängelset hade man ett speciellt rum i källaren där tortyren utfördes. Men Mohammad drabbades hårdare än så.

Han drabbades av ögonsjukdomen grön starr och eftersom det inte fanns medicinsk kompetens i fängelset fick han ingen behandling.

– Därför har han tappat synen och det finns nu ingen möjlighet att rätta till det genom en operation, konstaterar den tidigare Skövdeläkaren Per-Olof Elfstrand.

Han är en av de som engagerat sig i Mohammad Allaymody öde och hjälpt honom med läkar- och myndighetskontakter.

Ingen tandvård

När Mohammad drabbades av tandvärk fick han inte heller någon vård, utan tänderna drogs ut med vanlig tång.

Det har satt tydliga spår i hans mun.

Vid några tillfällen hungerstrejkade Mohammad i protest och då tvångsmatades han av vakterna.

Släpptes

En dag fick han skriva under ett papper med någon form av ursäkt och plötsligt befann han sig utanför fängelsegrindarna.

Efter en tid tog han sig till Sudan, sedan vidare till Tyskland för att slutligen landa i Sverige.

Under den här perioden gömde han sig hos vänner i Skara och det var där han träffade Per-Olof Elfstrand för första gången. Det ledde till en process där han till sist sökte asyl i Sverige och efter mycket arbete gick hans ansökan igenom i höstas.

Mohammad fick asyl i Sverige.

Hur kändes det att komma hit?

– Som en lättnad. Plötsligt var jag i ett land där det var tillåtet att tala fritt om vad som helst.

Nu är det helt andra vardagsproblem som gäller.

Som att få tillräckligt med hjälp i hemmet, få hjälp av en tandläkare och nya myndighetskontakter. Och hur lär man sig svenska på bästa sätt när man är blind?

Men en diskussion med socialtjänsten ska inledas och man har tagit upp saken med hemtjänsten.

– Sverige är ett bra land och jag har fått mycket stöd. Det är jag väldigt tacksam för.

Mohammad Allaymody satt fängslad mellan 2001 och 2014.