Naturreservatet Nolgården Näs med sina rullstensåsar, torrbackar och unika torrängsflora, där det ovanliga fjädergräset är kronan på verket, är sedan länge klassat som ett riksintresse för naturvård. Redan 1948 skedde den första fridlysningen av området medan naturreservatet bildades 1966. Därefter har det utökats i etapper, varav det senaste skedde 2015, då man lade till nästan 8,5 hektar.

Läs mer: Det unika fjädergräset ska räddas

Läs mer: "Roligt att ha det på gården"

Nu planeras ytterligare en utökning, från 12,6 till 30,7 hektar, vilket innebär mer än en fördubbling av den tidigare ytan. De fastigheter som är berörda är Kvättak 6:1 och Kvättak 4:3, som ägs av Christer och Christina Eliasson. Även här handlar det om åsar med stäppartad torräng. Vidare finns i området ytterligare åspartier som just nu är bevuxna med granskog, men som ska avverkas och sedan restaurera till stäppartad torräng.

Främsta anledningen till en fortsatt utökning av området är att man långsiktigt vill skydda och utveckla områdets speciella och ovanliga naturvärden. Det är viktigt för det sällsynta fjädergräset fortlevnad, men även för andra ovanliga arter som drakblomma och smalbladig lungört som finns i området och som är starkt hotade.

– Det känns bra att kunna utöka reservatet. Det handlar om en unik naturtyp som i Sverige bara finns på Falbygden och i Ulricehamns kommun, säger Örjan Nilsson, som handlägger ärendet på Länsstyrelse.

Annons

Planen för utökningen fanns med redan 2015. Familjen Eliasson kontaktades redan då men var inte redo att fatta ett beslut. Därefter har de själva hört av sig och ställt sig positiva till utökningen vilket gjort att ärendet kunnat tas vidare.

– Vi är överens med markägarna och har klart med ett intrångsavtal med dem. Det har gett klartecken att avverka skog och är beredda att restaurera marken efter det. Dessutom ska befintlig lövskog överföras till trädbärande betesmark på ett annat område, säger Nilsson.

Även skötseln av området är avhängigt ägarnas engagemang då marken ska skötas med hjälp av betesdjur.

– Den här naturtypen är beroende av att marken betas, annars skulle den inte överleva. Samtidigt är marken inte så lönsamt att beta, så djurhållarna gör en stor naturvårdsinsats som släpper till sina djur, konstaterar Örjan Nilsson.

Med intrångsavtalet klart ser Nilsson inga hinder för att utökningen ska bli av. Förslaget har dock gått ut på remiss till Falköpings kommun, Skogsstyrelse och Sveriges geologiska undersökning, samt att ett antal andra organisationer och föreningar fått det för kännedom och eventuellt yttrande.

– Remissvaren ska vara inne den 10 april. Sen bör ett beslut kunna komma i slutet av april eller i början av maj, säger Örjan Nilsson.