Antalet ansökningar om skuldsaneringar har ökat varje år sedan den nya skuldsaneringslagen infördes 2007, men särskilt de sista fem, sex åren, berättar Per-Olof Lindh.

Den nya skuldsaneringslagen

* Du betalar till Kronofogden, som förmedlar betalningarna till dem du är skyldig pengar.

* Du be..

Den nya skuldsaneringslagen

* Du betalar till Kronofogden, som förmedlar betalningarna till dem du är skyldig pengar.

* Du behöver inte betala något i juni och december - de månaderna är betalningsfria.

* Har du goda skäl kan du få betala under kortare tid än de vanliga fem åren.

* Chansen att få skuldsanering mer än en gång i livet är något större än tidigare.

Fakta: Kronofogden.

– 70 procent av alla skuldsaneringsansökningar kommer via budget- och skuldrådgivarna på landets kommuner. De vet om den nya lagen och pratar om den med dem som är aktuella att söka.

– Och det är egentligen ganska klokt att invänta de nya reglerna. En skuldsanering ska ändå pågå i fem år.

Den nya lagen om skuldsanering träder i kraft den 1 november i år. Lagen innebär bland annat två skuldfria månader per år (juni och december) och att Kronofogden blir en betalningsförmedling för de skuldsatta.

– Istället för att betala 30, 40 borgenärer per månad så betalar gäldenärerna en summa till oss. Sedan förmedlar vi betalningarna till dem som de är skyldiga pengar, säger Per-Olof Lindh.

– Den delen upplever jag att många är särskilt intresserade av.

Syftet med den nya lagen är att fler ska söka skuldsanering.

– Forskning visar att överskuldsättning kostar samhället enormt mycket i fysiskt och psykiskt lidande. Vi har bedömt att 30 000 personer skulle behöva skuldsanering, men som inte har ansökt om det.

Att det är så tror han kan bero på att det är jobbigt att komma ut med att man har försummat sin ekonomi.

Annons

– Det är ett väldigt stort steg att gå från att kanske inte ens öppna sin post till att sköta sin ekonomi till punkt och pricka.

– Vi pratar vitt och brett o sjukdomar, men det är besvärligt att prata om sin ekonomi i det här landet. Det är bara att gå till sig själv, man vet inte vad sina syskon eller grannar har för ekonomi.

Per-Olof Lindh säger att det nästan alltid är en livsavgörande händelse som ligger i botten för en ekonomisk kris.

– Skilsmässa, sjukdom och arbetslöshet är de vanligaste och att man i samband med det inte vill eller hinner ställa om sin ekonomi. En del har inget sparande alls, men tror att det löser sig. De börjar kanske komma efter och får ta snabblån för att betala löpande kostnader.

– Händer det något sådant får man vara beredd på att göra uppoffringar. Man får byta till en äldre bil, sälja sitt hus och flytta in i en lägenhet. Man måste ta det på allvar.

– Jag tror att de här nya förändringarna kommer att ha effekt. Det kommer kanske inte att bli någon jätterusning, men över tid kommer det att minska det uppdämda behovet som finns av skuldsaneringar.

Han råder kommunledningarna i landet att satsa på budget- och skuldrådgivning.

– För att en skuldsanering ska lyckas behöver personerna stöd under en längre period, före, under och efter saneringen. Det stödet ser väldigt olika ut i kommunerna.

– Kan man inte hjälpa de här människorna på en gång leder det till ett stort utanförskap. En dålig ekonomi tickar på och blir sämre för varje dag som går.