"På bilden ser ni oss, tolv unga killar från Afghanistan, som nu har bott i Falköping i nästan två år. På den tiden har vi hunnit lära oss lite svenska och kommit i kontakt med många snälla och engagerade personer, som på alla sätt har försökt hjälpa oss med anpassningen till allt det nya. Framför allt har vi lärt oss att tycka om Falköping och Falköpingsborna. Det är en alldeles lagom stor stad med allt vad man behöver för att leva ett bra liv. Bra skolor, bra idrotts- och friluftsliv, vacker natur och trevliga nya vänner. Vi trivs jättebra i denna kommun och vill ingenting hellre än att få stanna här.

Tyvärr kommer vi, en efter en så snart vi fyllt 18 år, tvingas lämna Falköping för att hamna på någon av Migrationsverkets förläggningar, det finns ingen sådan i Falköping. Detta skulle innebära en katastrof för de flesta av oss. Vi är alla hazarer en förtryckt och förföljd folkgrupp i Afghanistan och har flytt från ett krigsdrabbat land där vi inte har någon framtid, och dit vi inte kan återvända. Den politiska situationen är kaotisk, med ständiga strider, bombdåd, massakrer, terror och död. Vi kan bara inte återvända dit! Många av oss kommer dessutom inte direkt ifrån Afghanistan utan har vuxit upp i Iran eller Pakistan. Detta beror på att de områden i Afghanistan där hazarerna bor ligger i talibanstyrda regioner. Talibanerna hatar oss hazarer, eftersom vi är shiamuslimer.

Här i Falköping har vi lyckats bygga upp en lugn och trygg tillvaro, vi har skaffat oss kompisar, vi stöttar varandra, vi finns med i föreningslivet, inte minst inom idrotten, och genom skolan och praktikplatser har vi kunnat utöka våra nätverk åt alla håll. Blir vi nu tvångsförflyttade till någon av Migrationsverkets förläggningar - och de kan ligga var som helst i Sverige upphör alla dessa nätverk att fungera och vi hamnar återigen på ruta ett.

Det blir som att börja om… Efter allt det hemska som vi har upplevt är det många av oss som inte orkar detta.

Snälla Falköping, låt oss få stanna här. Vi förstår att man som 18-åring betraktas som vuxen i Sverige. Eftersom det fortfarande är så mycket vi behöver lära oss, inte minst då att bli bättre på svenska, känner vi oss dock knappast redo att helt på egen hand klara av allt det som följer med att vara myndig. Vi behöver kanske inte bo på särskilda boenden, men vi behöver någonstans att ta vägen. Kanske finns det enkla lägenheter eller hyresrum eller överblivna lokaler inom kommunen eller hos enskilda Falköpingsbor?

Finns det rum för oss i Falköping?

Hashim, Hossein, Meysam, Reza, Hossein,

Baqir, Ahmad, Nasir, Aliyasir, Morteza,

Ramazan, Rahman och Majid.

PS: Tack ni som hjälpte oss att skriva ned våra tankar på bra svenska.