Träningspasset i Grevagårdens stora ridhus har just börjat. Sex ekipage har kommit för att testa den relativt nya grenen working equitation för första gången. Banan innehåller "hinder" som de flesta hästarna inte sett tidigare. Den konstgjorda tjuren är ett av dem, ringen som är fäst på den ska fångas med en lans. Men den ulliga skapelsen får några hästar att ta långa omvägar förbi innan de fnysande och frustande vågar närma sig den. Även bron som hästarna ska gå över kan en del tycka är otäck i början, men efter ett tag har alla vågat sig över den.

LÄS MER: Häggums sportryttare - ny klubb i Skaraborg

Mitt bland ryttarna står Carina Andersson, utbildad domare, och stöttar ryttarna med tips och råd om hur de ska ta sig an utmaningarna.

WE blev en gren inom Svenska ridsportförbunden 2009. Den bygger på hur man förr i tiden arbetade tillsammans med hästen i fält, där det var naturligt att ta sig genom grindar, trånga passager, broar och annat för att kunna göra sitt jobb. Och för att klara det måste häst och ryttare ha förtroende för varandra och vara samspelta. Det är kärnan i WE.

Nu har Häggums sportryttare tagit sig an grenen och anordnade i helgen kurs. Inledningsvis gick Carina Andersson igenom de elva hindren på teknikbanan och ryttarna fick testa och rida dem. Sedan kunde de som ville rida banan, som om det var en tävling, och bli bedömd och få ett protokoll. Den som byggt de rejäla hindren är Göran Karlsson, som också bygger mycket fälttävlanshinder.

Annons

Carina Andersson dömer många vanliga dressyrtävlingar varje år och hon ser WE som ett bra sätt att variera träningen, framför allt för dressyrhästar.

– Hopp och fälttävlanshästar får det här med hinder naturligt, de bär sig fram i fart och skulle de gena lite i någon sväng gör det inget. Ett dressyrprogram måste däremot ridas enligt vissa bestämda linjer och med så stor noggrannhet och precision som möjligt. För att hästarna inte ska bli skrämda plockar man bort så mycket störningsmoment som går runt dressyrbanan. WE är bra mental träning som bygger upp förtroendet och där hästarna får lära sig ta sig an ”titthinder” och lära sig tänka själva, exempelvis bron där de måste se var de sätter sina fötter, förklarar hon.

Förutom att WE passar som träning för dressyrhästar tycker Carina Andersson att det även är en bra gren för den som ännu inte vågar sig ut på rena dressyrtävlingar. En annan grupp är de med hästar som kanske inte har de bästa fysiska förutsättningarna för att göra sig gällande i resultatlistorna inom dressyren.

- Däremot växer många av dessa hästar i WE då de är stabila och har mentala förtjänster som passar teknik och speedbana.

Runt Stockholm och i Skåne är WE stort. I Skaraborg har det tidigare inte funnits någon som är utbildad tränare och domare. Men nu finns alltså Carina Andersson. Hon har redan fått en del förfrågningar från klubbar om att komma och och visa upp grenen med dess speciella hinder.

Tanken är att det ska bli ytterligare ett träningstillfälle ganska snart och en tävling. Förhoppningen är också att anordna träningar och ha en permanent bana att kunna träna och tävla på under sommaren. Hur som helst har Häggums sportryttare sått ett frö som förhoppningsvis leder till att grenen växer även i Skaraborg.

Det här är working equitation

Working equitation består av tre delmoment. Samspelet mellan häst och ryttare sätts i fokus..

Det här är working equitation

Working equitation består av tre delmoment. Samspelet mellan häst och ryttare sätts i fokus. De tre olika momenten som ingår är: 1. Dressyrmoment 2. Teknikmoment 3. Speedmoment

Dressyrmomentet rids på en 20x40 dressyrbana. I debutant till och med medelsvår klass rider man efter ett fastställt dressyrprogram. I svår klass rider man på enhandsfattning till ett kürprogram, vilket även finns i medelsvår. Hästen ska gå i en för klassen ändamålsenlig form och följer samma röda tråd som dressyrtävlan.

Det andra momentet i working equitation är teknikmomentet. Filosofin med denna disciplin är arbetet på fält och gårdar. Man ska öppna grindar, rida över broar, göra små hopp rida volter och utföra olika uppgifter samt rygga ut ur en trång passage. Detta ska däremot se ut precis som när ekipaget genomförde dressyrmomentet, vilket innebär att hästen även här ska gå i en ändamålsenlig form för klassen. Vilka regler samt hinder som kan förekomma på tävling framgår av grenens tävlingsreglemente.

Ryttarna går banan innan teknikmomentet börjar, precis som vid en hopptävling och en banskiss finns tillgänglig liknande den vid hopptävlingar. Poäng 0-10 sätts för genomförande av hindren, det vill säga olika uppgifter ekipaget utför. Här är det bland annat det tekniska utförandet, samspelet och förtroendet mellan häst och ryttare som bedöms.

Sista momentet är speedmomentet och här rids en bana på enbart tid, precis som i en omhoppning. För att snabbt kunna komma runt banan gäller det att ha ett gott samspel, en smidig och uppmärksam häst. Nedslag av hinderdelar ger tidstillägg medan fångande av ringen kan ge tidsavdrag.

När samtliga moment ridits räknas resultaten samman från de olika momenten, precis som i fälttävlan, och segraren kan koras samt övriga pristagare få sina priser. Antalet placerade är desamma som i övriga grenar. En tävling kan även bestå av enbart två moment, i så fall dressyr/ teknik alternativt teknik/speed.

Källa: Svenska ridsportförbundet