– Jag tror att den tuffaste tiden kommer om ett tag, säger Sofia Karlsson, LRF:s ordförande i Västra Götalands län.

Den extrema väderleken sommaren 2018 innebar stora skördeförluster för svenska lantbruken och dyra inköp av foder. Det skapade stora hål i böndernas ekonomi, enligt Lantbrukarnas riksförbund, som också uppger att Jordbruksverket beräknat det ekonomiska tappet till drygt sex miljarder kronor och en minskning med 65 procent av 2018 års nettoinkomst i jordbruket.

En majoritet av de västsvenska lantbrukarna har dock klarat sig ganska bra efter den långdragna torkan, uppger Sofia Karlsson, ordförande för Lantbrukarnas riksförbund i Västra Götalands län.

En tredje vallskörd i augusti räddade, enligt henne, tillgången på foder för många.

– Den gjorde jättestor skillnad och kom som en räddare i nöden för otroligt många. Och de har foder till djuren så de klarar sig.

För andra lantbrukare börjar dock tillgången på foder att ta slut. Där är situationen allvarlig och det oroar henne.

– Det finns bara en begränsad mängd foder på marknaden till ett väldigt högt pris, samtidigt som det är långa köer till slakterierna. Och får de inte in pengar för slaktdjur har de heller inga att köpa foder för.

Varför är det köer till slakterierna?

– Det kan man fundera på, men de säger att de ser en minskad efterfrågan på kött och så är de väl angelägna om att hålla uppe priserna, säger LRF-ordföranden.

Annons

Exakt hur många lantbrukare som har problem, kan hon inte säga.

– Det är svårt att säga en siffra, men sedan slutet av januari ser vi en ökning av antalet lantbrukare i vårt omsorgsarbete. Det handlar om medlemmar som har det bekymmersamt och tufft med likviditeten. Och dessvärre tror jag att den tuffaste tiden kommer om ett tag.

Lantbrukarna står också inför ytterligare problem, förklarar hon.

– Det är helt enkelt svårt att få tag på utsäde inför vårsådden.

Hur har mjölkproduktionen påverkats?

– Många säger att den, relativt sett, är oförändrad. Men vi ser en något sämre mjölkproduktion och det pratas också en del om sämre dräktighetsprocent.

I somras siade man också om att livsmedelspriserna riskerade att öka som en följd av torkan. Har de det?

– Nej, tyvärr. Ett högre pris skulle göra allra störst skillnad för våra lantbrukare. Men vi lever i en global marknad och går priset upp på svenskt kött väljer konsumenterna utländskt.

I förra veckan presenterade Jordbruksverket ett förslag om hur 2019 års krisstöd ska fördelas.

Räddar föreslagna krisstödet lantbruken?

– Det är klart att det hjälper, men det är inte i den omfattningen att det räddar företag med likviditetsproblem.