Skövde mäter inte matsvinn

2012 gjordes en lyckad satsning av skolförvaltningen i Skövde för att minska matsvinnet i kommunens skolkök. Genom att utbilda kökspersonal i att bli bättre på att beräkna antalet portioner och öka medvetenheten kring hur stora besparingar det kan föranleda, lyckades man i ett av mottagningsköken minska svinnet med så mycket som hälften.

Men om det fick några långsiktiga effekter kan man inte svara på. Sedan projektet avslutades har inte en enda mätning gjorts i Skövdes 61 storkök från kommunens håll. Detta trots att man enligt hemsidan säger sig verka aktivt för att både tallriks- och kökssvinnet ska minska.

– Vi har inte minskat matsvinn som ett konkret mål med målvärde, säger Josefine Schön kvalitetsutvecklare inom Skövdes måltidsservice.

Ni vet alltså inte vad de långsiktiga effekterna blev?

– Vi har fokuserat mer på hur vi jobbar. Tallrikssvinnet är väldigt svårt att mäta eftersom att det kräver ett stort samarbete. Sen har vi väl en känsla av att vi tänker annorlunda.

Men är det inte svårt att förändra ett beteende om det inte finns något konkret problem?

– Jo, det kan det väl vara, men vi har inte prioriterat detta.

Josefine Schön berättar att man undersöker olika sätt att mäta kökssvinnet på i utvalda skolor, men att det i nuläget inte finns några planer på att införa en gemensam kontroll av mängden mat som hamnar i soporna.

Annons

Att mäta matsvinnet har visat sig vara ett framgångsrikt verktyg för att uppmärksamma problematiken och Livsmedelsverket hoppas nu att fler börjar använda den nationella metod som tagits fram.
Foto: Janne Andersson

Falköping har minskat 2 ton på 4 år

Samma år gjordes en liknande satsning i Falköping och sedan dess vägs matsvinnet kontinuerligt. Året därpå antog kommunen dessutom en ny kostpolicy med en tydlig vision var det gäller matsvinnet. Både mätmetoden och målsättningen har dock omarbetats sedan dess då man insett att det inte var möjligt att minska matsvinnet i den takt man inledningsvis trodde.

– Jag upplever att detta är något som prioriteras i kommunen. Att det finns ett konkret, politiskt beslut tycker jag säger en del, säger Kerstin Johnsson, kostchef Falköpings kommun.

Exakt hur mycket matsvinnet minskat sedan 2012 är svårt att säga då inga mätningar gjordes innan dess, men att satsningen inneburit förändring är tydligt. 2013 slängdes 62 ton mat. Fyra år senare hade den siffran sjunkit till 60 ton, trots att man ökat måltidsserveringen med 250 000 portioner. Tallrikssvinnet har gått från 7,04 till 5,57 procent och produktionssvinnet från 16,62 till 12,54 procent.

Men fortfarande återstår det faktum att det årligen slängs mat till ett värde av 2 miljoner kronor inom Falköpings offentliga måltider sett till råvarukostnad och vikt per portion. Matsvinnet är störst inom äldrevården vilket beror på den stora mängd kantiner maten måste serveras i på de olika avdelningarna, men sett till antal kilon är dock matsvinnet störst i skolorna vilket förklaras av att de har flest matgäster.

– När det gäller offentliga kök så tror man ofta att det är en gigantisk verksamhet, men jämfört med den enskilda konsumenten står storköken endast för en tiondel av matsvinnet. Men det faktor att kultur- och fritid i Falköping nu bjuder in till en föreläsning om matsvinn tycker jag tyder på att kommunen även känner ett ansvar att lyfta frågan.

Minskat matsvinn som lönekriterie i Skara

I Skara mäts matsvinnet sedan 2009. Minskat svinn har varit en del av förvaltningsmålet sedan 2012 och nytt för i år är att det även är ett lönekriterie för kökspersonal i de kommunala köken att arbeta med den frågan. Målet är att inte mer än 12 procent ska gå i soporna, något man närmar sig då nivån just nu ligger på 12,3-12,4 procent.

– Hur vi går tillväga för att nå förvaltningsmålen är upp till oss på kostenheten att avgöra. Vi har förändrat sättet vi serverar maten på, att man har mindre kantiner, och även tänkt på att planera menyn efter vad som blir över. Dessutom har vi utbildat personal i projekten Klimatsmart mat och Framtidens måltid, säger enhetschef Kristina Fahlgren Palm.

Hon beskriver mätningssystemet som ganska enkelt då man mäter mängden som serveras, det som skrapas av från tallrikarna och det köket inte kan ta hand om.

Mätningar visar också att Skaras ansträngningar gett resultat i kommunens tre produktionskök som står för 22 procent av matsvinnet. 2013 slängdes 32 ton mat, medan man förra året minskat det till 30 ton.

Satsningar på att minska just skolkökens matsvinn genom fortbildning av personal har gjorts i flera Skaraborgs-kommuner.
Foto: Claes Nordström

Tidaholm satsar på 2019

Tidaholms kommun har tidigare inte mätt matsvinnet alls. Istället har man fokuserat på att öka andelen ekologiska och svenska animalier. Endast punktinsatser i form av utbildningar med Hushållningssällskapet har genomförts bland kökspersonal.

Inför nästa år har barn- och utbildningsförvaltningen dock lagt till matsvinnsmätning i verksamhetsmålen, vilket innebär att man hädanefter kommer dokumentera hur mycket som slängs.

– Det finns många olika miljömål i kommunen och just det här med matsvinn har blivit en allt mer uppmärksammad fråga. Vi hoppas såklart att denna satsningen ska öka medvetenheten kring vad vi slänger, säger Sandra Tieke, kostplanerare på Tidaholms kommun.

– Vi ligger just nu i planeringsfasen och har precis fått Livsmedels nationella metod för matsvinnsmätning till oss. Utifrån den ska vi försöka få fram ett bra sätt att kontinuerligt mäta matsvinnet i storköken.

Mat