Västra Götalandsregionen styrs idag av en politisk majoritet som bildades efter förra valet, bestående av fem partier. I Grönblå samverkan har Miljöpartiet och de fyra borgerliga partierna samlats.

Men efter valet 9 september är det naturligtvis en öppen fråga hur regionen ska styras framöver. Grönblå samverkan går inte fram med ett gemensamt program inför valet, utan partierna kampanjar var för sig.

Det kan också komma in helt nya partier, som Feministiskt initiativ eller Demokraterna från Göteborg, vilket kan påverka möjligheterna att bilda majoritet.

Innan nuvarande mandatperiod har regionen styrts av Socialdemokrater, senaste i samarbete med Vänsterpartiet och Miljöpartiet och tidigare i samarbete med Centerpartiet och Folkpartiet (Liberalerna). När regionen var nybildad styrdes den av borgerliga partier med stöd av Sjukvårdspartiet.

Hur går det då till när ett regionfullmäktige ersätts av ett nytt och kanske ett helt nytt styre bildas? Valet till region brukar av tradition räknas sist, efter såväl riksdagsval som kommunval. Men när det väl klarnar kan förhandlingar starta mellan partierna.

– Man försöker komma överens om politiken de kommande fyra åren och fördela poster i styrelser och nämnder, säger Per Tenggren (S), idag förste vice ordförande i regionfullmäktige.

Hur lång tid det tar för ett styre att utkristallisera sig går inte att säga på förhand, men 15 oktober börjar formellt den nya mandatperioden och 23 oktober sammanstrålar det nyvalda regionfullmäktige för första gången. Nu ska ordförande och övriga poster i presidiet väljas. Det ska också väljas valberedning och arvodesberedning och sannolikt även ny regionstyrelse.

Annons

I riksdagen har talmannen en central roll för bildande av en regering, men regionfullmäktiges ordförande har inte motsvarande roll.

- Det finns ingen sådan funktion i regionen, säger Per Tenggren.

Vid nästa fullmäktigemöte, som preliminärt är planerat till 27 november, ska ledamöter till samtliga nämnder, styrelser och bolag samt revisorer väljas. Men dessa börjar inte sitt arbete förrän 1 januari 2019. Fram till dess sammanträder de gamla styrelserna och nämnderna, även om styret av regionen kan ha skiftat, vilket kan påverka förutsättningarna för att ta beslut.

- Formellt har man rätt att fatta vilka beslut som helst. Men om man vet att det är en annan majoritet om en månad som kanske tycker annorlunda så har det en bakåthållande effekt, säger Per Tenggren.

Regionen beslutade om budget för 2019 i juni, men eftersom det är valår ska budgeten fastställas av det nya fullmäktige i november. Men frågan är hur stora förändringar som kan göras i budgeten drygt en månad före den ska börja gälla.

– Det är det som är ett problem. Det blir en utmaning för verksamheterna. Det begränsar möjligheterna till att göra radikala förändringar. Man kan inte göra vilka förändringar som helst och tro att det ska få genomslag direkt. En annan majoritet får successivt driva igenom sin linje och det sker med viss eftersläpning. Av naturliga skäl dröjer det innan stora förändringar får genomslag, säger Per Tenggren.

Det gamla fullmäktige möts en sista gång 9 oktober som är en månad efter valet. Valresultatet lär då vara väl känt, men det är ändå det gamla fullmäktige som sammanträder. Vad tas då upp på ett sådant möte?

- Det är alltid massa formella frågor som inte nödvändigtvis är partiskiljande. Det kan också vara delårsrapporter och motionsbehandling, säger Per Tenggren.

Kan partier vilja skjuta på frågor för att det blivande fullmäktige ska ha det avgörandet ordet?

- Det är rent hypotetiskt. Jag kan tänka mig att ett antal partier som ingår i nuvarande majoritet kan sitta i en ny majoritet. Det blir sällan den typen av motsättningar i regionfullmäktige, säger Per Tenggren.

Vi frågar också Per Tenggren om han vill fortsätta i presidiet i regionfullmäktige efter valet och eventuellt ta över ordförandeskapet vid ett maktskifte.

– Det är upp till partiet var de vill ha mig. Jag tycker att det är trevligt i presidiet, men jag kan tänka mig massa andra saker i regionen också, säger han.

Så har Västra Götalandsregionen styrts

Den snart 20-åriga Västra Götalandsregionen styrdes från bildandet 1 januari 1999 till jun..

Så har Västra Götalandsregionen styrts

Den snart 20-åriga Västra Götalandsregionen styrdes från bildandet 1 januari 1999 till juni 2000 av en borgerlig minoritet som hade stöd av Sjukvårdspartiet.

Från juni 2000 och fram till valet 2010 styrdes regionen av Socialdemokraterna, Centerpartiet och Folkpartiet.

Från 2010 till 2014 var det ett minoritetsstyre med Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet och med Sverigedemokraterna som vågmästare i regionfullmäktige. Mellan 2010 och 2011 fanns även Sjukvårdspartiet med i regionfullmäktige, men vid omvalet 2011 nådde partiet inte upp till treprocents-spärren och åkte ur regionfullmäktige. Men ledningen av regionen ändrades inte till följd av omvalet.

Efter valet 2014 bildades Grönblå samverkan av de fyra borgerliga partierna och Miljöpartiet och dessa partier har sedan dess styrt med majoritet i regionfullmäktige.

Källa: Johan Flarup, Västra Götalandsregionen

Detta är en tabell från SCB:s statistikdatabas som visar mandatfördelningen i Västra Götalandsregionen under hela dess historia. Mandaten för ”Övriga partier” är alla Sjukvårdspartiets. Under år 2010 visas mandaten efter omvalet 2011. I 2010 års val fick Sjukvårdspartiet 7 mandat, S 47, MP 11, V 9, C 8, FP 12, KD 9, M 39, SD 7,
Foto: SCB