Rolf Johansson från Varnhem/Norra Lundby har med denna resa besökt 176 av världens länder. I alla fall när tidningen talade med honom senast. Siffran kan ha stigit sedan dess.

För en tid är han nu på hemmaplan. Så här skriver han sitt senaste stopp, Sao Tomé & Principe:

"Sao Tomé är ett litet land, bortglömt av världen. Det består av två tropiska öar (Sao Tomé och Principe) som ligger mitt på ekvatorn 30 mil väster om Afrika fastland. Dubbelt så stort som Skara kommun till ytan, och med ca 200 000 invånare.

Ön är en blandning av Afrika och Karibien, vänligt och säkert, och inte så lite ”laid-back”. Huvudstaden med samma namn påminner mycket om gamla delarna av Havanna, fast mycket mindre.

Jag sitter på Cafe Passante och summerar veckan jag har tillbringat här, med en espresso. Passante ligger vid den gamla strandpromenaden som sett betydligt bättre dagar. Espresson kostar 20 000 Dobras, dvs ca 7.50 kronor, och är ett bevis dels på det långa sydeuropeiska (dvs portugisiska) inflytandet, dels på att Sao Tomé redan på 1700-talet odlade och exporterade kaffe av hög kvalitet.

Klimatet

Sao Tomé är en grön ö, på årsbasis regnar det två till fem gånger så mycket som i Sverige, mest i söder och minst i norr, och det mesta under regnperioden.

Det är därför inte fel att resa hit i augusti, under torrperioden, då det statistiskt bara regnar några få mm i huvudstaden. Ett litet duggregn en eftermiddag var bara uppfriskande.

Temperaturen är helt OK, drygt 25 grader, fläktar gör det hela tiden från havet, svalkande vindar från sydväst, och även under torrperioden är det mest mulet men behagligt, ganska låg luftfuktighet.

Sao Tomé stad

Eftersom solen går upp halv sex på morgonen (och ner halv sex på kvällen), så är det perfekt med en morgonpromenad på någon timme innan frukosten längs den kilometerlånga strandpromenaden för att titta på havet eller lyssna på fåglar. Eller en senare vandring bort till eller förbi Forte de Sao Sebastiao, fortet som byggdes i slutet på 1500-talet och numera också innehåller det nationella muséet. Eller till en av de två marknaderna i staden.

Inte heller fel att göra det dagliga inköpet på Supermercado Coconote (Supermarket Kokosnöt) av vatten och juice, ett par liter vätska varje dag går det ju åt.

Stan är liten, så det obligatoriska besöket på postkontoret under varje resa att köpa frimärken och vykort till barnbarnen görs lätt en förmiddag till fots. Fina frimärken, bl a motiv av olika fåglar, fjärilar och grodor.

Portugiserna kom på 1470-talet

Eftersom Sao Tomé varit isolerat från Afrikas fastland under 50 miljoner år så finns det många arter av djur- och växtliv som bara finns här (endemiska kallas det).

Portugiserna anlände till Sao Tomé i början av 1470-talet, när de första gången stannade till här under sina expeditioner att hitta sjövägen till Indien. Ön var då obebodd.

Efter portugisernas ankomst så blev sedan under 500 år Sao Tomé en portugisisk koloni, och ”blomstrade” tidigt genom att vara transithamn för den portugisiska slavhandeln från Kongo till Brasilien. Odlingen av sockerrör som startade på ön krävde också 1000-tals slavar. Även Sverige försökte f ö använda Sao Tomé då man bedrev slavhandel från sin station i Ghana under en 30-årig period i mitten av 1600-talet.

Efterhand minskade slavhandelns betydelse, portugiserna fick ge vika för främst holländare och engelsmän, och sockerrörsodlingen visade sig ha bättre förutsättningar i Brasilien och Karibien.

Annons

Man övergick till att odla kaffe för export till Europa, och sedan kakao och andra frukter.

Kakaoodlingar finns fortfarande kvar, och odlas på ett flertal stora, men nedgångna plantager, varav de största för 100 år sedan hade flera 1000 invånare.

Sao Tomé blev fritt i mitten av 1970-talet, och då började ekonomin gå nedåt. Många européer, inte minst portugiser lämnade också ön. Idag lever man på bistånd, turism och export av fisk och en del jordbruksprodukter, bl a kakao.

Endagstur med egen bil och chaufför

Som vanligt, eftersom jag reser själv, finns det inga dags- eller rundturer till rimligt pris, utan i stället får man förhandla ett pris med en tillförlitlig och säker chaufför – ibland med hjälp av t ex personal från hotellreceptionen. Utan att det blir speciellt mycket dyrare så får man en innehållsrik dag, där man väljer precis vad man gör och hur länge man stannar på varje ställe. Innebärande att bl a ”shopping-stoppen” tar minimalt eller ingen tid…

Så, tillsammans med den kombinerade taxi-chauffören och guiden Osvaldo besökte jag under en dagsrundtur på norra och västra Sao Tomé bl a det lilla minnesmonumentet på platsen där portugiserna första gången landsteg på Sao Tomé. Passerade på vägen dit ett antal byar och några banan- och kakaoplantager. Bergen i mitten av ön såg man inte, de var hela tiden täckta av moln.

Osvaldo pratade portugisiska med brasiliansk dialekt och en del franska med ”creol-accent”, medan jag fick stå för spanskan och franskan med svensk accent. Några större missförstånd blev det ändå inte, rimligt påläst som jag var i förväg på de olika ställena vi passerade eller stannade vid.

60 Euro för en hel dag är ju helt OK. Bensinen kostar ca 10 kronor litern, och Sao Tome’ är litet så det blev en bra affär för både Osvaldo och mig. Och eftersom han visade mig på en bra restaurang med fantastisk utsikt över havet som serverade grillad bläckfisk och två stora Rosema-öl (det nationella märket) till det facila priset av 11 Euro, så betalade jag hans lunch också.

En lunch han intog med en chaufförskollega i andra änden av restaurangen, medan jag fick en pratstund med ett par andra gäster, ett tyskt par som sedan några år driver sjukvårdsprojekt och ett guesthouse i kristen regi i Sao Tomé.

På västra delen av ön ligger också Santa Catarina-tunneln, en vägtunnel genom de stelnande lavaflödena man ser överallt på ön, rester av utbrotten från de numera utslocknade vulkanerna, som Sao Tomé består av.

Liksom oljehamnen Neves, där olja, bensin och gas som importeras från Angola tas iland.

Plantager

Ett par stora plantager, Agostinho Neto (som är lite nergången) och Diogo Vaz (upprustad, ägs av utländska intressenter för produktion av kakao, man kan också övernatta där), är bra resmål att stanna till i om man vill veta mer om hur livet var, och är, på en tropisk storplantage. Liv i rörelse, barn i olika åldrar springer omkring, vuxna går eller åker motorcykel, skolor och butiker, och bl a kakao och guava skördas och bereds i olika byggnader.

Att resa till Sao Tomé

Turister är det glest med, Sao Tomé var 2016 det tredje minst besökta landet i världen med 8000 turister, och att över 90 % av dessa är portugiser kan jag skriva under på. Så tycker man det är skönt att vara ensam svensk är Sao Tomé perfekt.

Förutom vanliga ”charterturister” (alla portugiser) finns organiserade resor från flera länder som fokuserar på studier av fåglar och annat djur- och växtliv, på land och i havet.

Enda europeiska bolag som flyger hit – 2-3 gånger i veckan, från Lissabon - är TAP Portugal, Portugals nationella flygbolag. Kostar ca 10 000 kronor från Stockholm till Lissabon, och byte där till Sao Tomé. Enkla inreserutiner, sedan ett par år tillbaka behöver man som EU-medborgare inget visum, om man inte stannar längre än två veckor.

Är man mer äventyrligt lagd så finns det flyg från Gabon, vilket totalt dock är dyrare än från Europa.

Hotell finns i olika prisklasser, från enkla guesthouses till ett par lyxiga resorts, både i huvudstaden och på landsbygden. Ett bra urval finns att boka på nätet.

Som sagt, Sao Tomé är värt en resa. Rätt planerat, inte dyrare än t ex Karibien, men väl så intressant. Definitivt inte första landet man besöker. Men bör inte heller vara det sista..."