Han menar att de politiska partierna som ställer upp i kyrkovalet gör det för att använda kyrkan som en plattform för att bedriva partipolitik. Och partipolitik hör inte hemma i Svenska kyrkan, enligt Per Lindbergs uppfattning.

FAKTA: Kyrkovalet

Kyrkoval hålls vart fjärde år, den tredje söndagen i september. I år blir det den 17 septembe..

FAKTA: Kyrkovalet

Kyrkoval hålls vart fjärde år, den tredje söndagen i september. I år blir det den 17 september. 5,2 miljoner svenskar är röstberättigade, omkring 300 000 färre än vid förra kyrkovalet.

Precis som i valet till riksdag, landsting och kommunfullmäktige röstar man i tre nivåer, på riksplan till kyrkomötet, i stiftet till stiftsfullmäktige och på lokal nivå till kyrkofullmäktige.

Alla som är medlemmar i Svenska kyrkan och 16 år eller äldre på valdagen får delta i kyrkovalet. Valdeltagandet var 12,8 procent vid det förra kyrkovalet. 5,5 miljoner svenskar var röstberättigade.

— De politiska partierna är i grunden sekulära organisationer. Där finns ingen diskussion om utvecklingen för Svenska kyrkan, säger han.

Socialdemokratisk dominans

Socialdemokraterna är idag absolut dominerande i kyrkomötet, sett till antal mandat. Vid förra kyrkovalet fick de 73 mandat i kyrkomötet, vilket egentligen ingen annan grupp var i närheten av. Den näst största gruppen, Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan, fick 38 mandat. Det totala antalet mandat i kyrkomötet är 251.

Sebastian Clausson från Skara står på första plats på Socialdemokraternas lista i Skara stift, för valet till kyrkomötet. Han har också suttit på ett av mandaten under den gångna perioden.

— Socialdemokraterna står för tydliga värderingar som många av Svenska kyrkans medlemmar delar. Vi har också duktiga och kompetenta företrädare både nationellt och lokalt, säger Sebastian Clausson om den socialdemokratiska dominansen i kyrkomötet.

— De förmår mobilisera sina medlemmar, säger Per Lindberg från POSK om de socialdemokratiska framgångarna i kyrkovalet och poängterar att samma sak gäller Sverigedemokraterna, som försöker vinna mark i kyrkovalet.

FAKTA: Politiska partier i kyrkovalet

Sekulära politiska partier har deltagit i kyrkovalet sedan 30-talet och det har att göra med att..

FAKTA: Politiska partier i kyrkovalet

Sekulära politiska partier har deltagit i kyrkovalet sedan 30-talet och det har att göra med att Svenska kyrkan har varit statskyrka. Kyrkovalet arrangerades tidigare av de statliga och kommunala myndigheterna i oktober samma år som valen till riksdag, landsting och kommunfullmäktige.

År 2001 var första gången som Svenska kyrkan själva ansvarade för valen och det var också första gången som valen till stiftsfullmäktige och kyrkomötet gjordes som direkta val, för att likna valen till landsting och riksdag.

På senare år har färre politiska partier ställt upp i kyrkovalet, samtidigt som flera andra nomineringsgrupper, med fokus på olika kyrkliga frågor, har tillkommit.

Källa: Wikipedia

Annons

Även Per Lindberg från POSK är ledamot i kyrkomötet och står på första plats på Skara stifts lista i årets val. Han är kritisk till systemet med direkta val, där en person röstas fram direkt av valdeltagarna, såsom i valet till Sveriges riksdag och även i kyrkovalet. Istället förespråkar han och POSK ett system med indirekta val, där valdeltagarna röstar fram personer som i sin tur väljer ut företrädare till stiftsfullmäktige och kyrkomötet.

— Då garanteras att kyrkomötet får människor som är förankrade i sin församling och har förtroende lokalt, vilket garanterar att det är människor som inte har en annan agenda. Det är en demokrati som byggs nedifrån, säger Per Lindberg.

”Sakfrågor i skymundan”

Socialdemokraternas Sebastian Clausson tycker att frågan om valsystemet i kyrkovalet får för mycket fokus.

— Tyvärr hamnar sakfrågorna ibland i skymundan inför kyrkovalen eftersom debatten snarare brukar handla om den kyrkliga demokratins former. I kyrkomötet driver vi frågor som är djupt rotade både i klassisk socialdemokratisk ideologi och i kristen tro och tradition. Två exempel på konkreta löften inför kommande mandatperiod är att vi ska fortsätta kämpa för att all barn- och ungdomsverksamhet i Svenska kyrkan ska vara avgiftsfri samt att kyrkans starka engagemang i internationella biståndsinsatser ska fortsätta.

Om Sverigedemokraternas försök att vinna mark i kyrkovalet kan nämnas att de har gjort en kampanjfilm där de specifikt riktar kritik mot hur Socialdemokraterna styr Svenska kyrkan. Det har dock hittills varit stor skillnad mellan dessa båda partiers möjlighet till faktiskt inflytande i kyrkomötet. Sverigedemokraterna har idag 13 mandat i kyrkomötet (de fick 15 mandat, men två ledamöter har lämnat gruppen sedan dess). Socialdemokraterna har 73 mandat.

SD har ökat

Per Lindberg från Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan tror att Sverigedemokraterna kommer att få ett större stöd i årets kyrkoval.

— Stödet har i stort sett fördubblats vid varje val. Denna gång är det ännu tydligare att man mobiliserar. De kan ta plats i kyrkostyrelsen.

Kyrkostyrelsen utses av kyrkomötet och leder kyrkans arbete på nationell nivå. Styrelsen fattar bland annat beslut i löpande frågor som rör verksamhet och budget. Om Sverigedemokraterna får en av 14 platser i kyrkostyrelsen innebär det inte i sig att de får särskilt stort inflytande.

— Men det är en viktig symbol, att de sitter där och tar plats och leder kyrkan med en agenda som inte är Svenska kyrkans. Med ett indirekt valsätt skulle detta förhindras, säger Per Lindberg.

FAKTA: De ställer upp

I valet till kyrkomötet ställer tio nomineringsgrupper upp i Skara stift: Arbetarepartiet – So..

FAKTA: De ställer upp

I valet till kyrkomötet ställer tio nomineringsgrupper upp i Skara stift: Arbetarepartiet – Socialdemokraterna, Borgerligt alternativ, Centerpartiet, Fria liberaler i Svenska kyrkan, Frimodig kyrka, Kristdemokrater i Svenska kyrkan, Miljöpartister i Svenska kyrkan, Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan, Sverigedemokraterna, Öppen kyrka – en kyrka för alla.

I valet till stiftsfullmäktige ställer de tio ovanstående grupperna upp, samt gruppen Barn och Unga i Skara stift.

När det gäller valen till kyrkofullmäktige finns det stor variation i hur många och vilka nomineringsgrupper som ställer upp. Till vissa av de lokala valen till kyrkofullmäktige används samlingslistor med namn, utan politisk koppling. Ibland, som i Tidaholms pastorat, finns enbart en sådan lista.