Monica Eriksson Orrskog arbetar vid förlossningen på Östra sjukhuset/Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg, där personalen framgångsrikt lyckats minska antalet förlossningsskador hos kvinnor som föder vaginalt.

#minförlossning

Vi tycker att det är dags att kvinnor vågar prata om de skador de fått när de fött barn. ..

#minförlossning

Vi tycker att det är dags att kvinnor vågar prata om de skador de fått när de fött barn. Att män uppmuntrar kvinnor att prata om det och stöttar sin partner när de söker hjälp. Och inte minst att sjukvården börjar informera om vilka skador en förlossning kan resultera i och vart man vänder sig för att få hjälp.

Våga prata om det du också! Diskutera i sociala medier, här på vår nyhetssajt eller i andra sammanhang. Använd #minförlossning.

— När man pratar om förlossningsskador på kvinnan tänker de allra flesta på skador i bäckenbotten. Oftast handlar det om öppna sår i mellangården, alltså området mellan slidmynningen och analöppningen. Är skadan tillräckligt djup kan det gå hela vägen in i ringmuskeln och anus och då kallas det för sfinkterruptur, förklarar hon.

Bör åtgärdas direkt

De synliga skadorna finns nästan alltid i det här området, men man kan även få slitningar på blygdläppar och urinrör. Kvinnan har också djupare muskler i underlivet som kan skadas när barnet föds fram.

— Det bästa är att åtgärda de yttre skadorna direkt, då är prognosen mycket bättre. Andra skador är svårare att diagnosticera. Det har gjorts försök att åtgärda skador som sitter högre upp, men resultatet har hittills inte blivit bra. Dessa skador har säkert betydelse för framtiden, men det är sällan som de ger problem direkt i samband med förlossningen utan kommer i så fall på lång sikt till exempel som ett framfall, menar Monica Eriksson Orrskog.

LÄS MER: Ingen tog Maries framfall på allvar

LÄS MER: Kvinnor lider i tysthet

Smärta och läckage

Förlossningsskador kan i värsta fall leda till känselbortfall, smärta och skav i underlivet eller läckage av gaser, urin och avföring.

— Urinläckage kan vara ganska vanligt de första veckorna, men det brukar i de flesta fall försvinna när vävnaderna drar ihop sig, säger Monica Eriksson Orrskog.

Fakta: Skadorna

Skador som kan uppkomma på en kvinna i underlivet vid en vaginal förlossning graderas från ..

Fakta: Skadorna

Skador som kan uppkomma på en kvinna i underlivet vid en vaginal förlossning graderas från grad I till IV.

Grad I: Ytliga bristningar i slidan och underlivets hud.

Grad II: Något djupare bristningar av mellangården och slidväggarna omfattar hud, bindhinnor och/eller muskler och muskelfästen och behöver sys.

Grad III: Den yttre och ibland den inre ändtarmsmuskeln är skadad.

Grad IV: Ändtarmsmusklerna och väggen i ändtarmskanalen är skadade. Dessa sys av läkare.

Källa: Statens beredning för medicinsk utvärdering

Ibland kan stödet i slidans bakvägg vara skadat och inte ihopsytt på rätt sätt. Det kan innebära att kvinnan måste sätta in tummen i slidan och hålla emot när hon ska bajsa för att avföringen ska komma ut.

Kan förebyggas

Men förlossningsskador kan förebyggas. En rapport från SBU, Statens beredning för medicinsk utvärdering, visar att om ultraljud användes direkt efter förlossning skulle dubbelt så många analsfinkterskador upptäckas.

— Det finns viss evidens för det, men det vetenskapliga stödet för denna uppfattning är omtvistad än så länge. Emellertid är det mycket viktigt att bli ordentligt undersökt efter förlossningen, understryker Monica Eriksson Orrskog.

Annons

Studier visar också att med rätt teknik från barnmorskan kan skadorna på ändtarmens slutmuskler minska.

I Göteborg har förlossningsavdelningen gjort en stor och framgångsrik satsning för att minska den här typen av skador. Det berättar vi om i en artikel senare i veckan.

Mer forskning behövs

SBU-rapporten visar också det finns stora kunskapsluckor kring förlossningsskador på födande kvinnor. Området är lite beforskat. Särskilt gäller det mindre omfattande skador.

— Vi har bra koll på bristningar av grad III och IV, men grad II har vi ingen större koll på. Vi tror att runt 70-80 procent av förstföderskorna får bristningar av grad II, konstaterar Monica Eriksson Orrskog.

Grad II är skador i mellangården (se faktaruta). De brukar sys av barnmorskor, medan läkare syr de större bristningarna.

LÄS MER: "Så blir det när man fött barn"

LÄS MER: Sara fick vänta 23 år på hjälp

Hur är kunskapen kring förlossningsskador och förebyggande åtgärder bland vårdpersonalen?

— På vår avdelning är den väldigt god. Men generellt är det här något vi måste jobba med. Har man besvär ska man få den bästa hjälp man kan få, understryker Monica Eriksson Orrskog.

Mår bra efter ett år

Vad tänker du om att flera kvinnor som vi har pratat med vittnar om en nonchalans från vårdens sida att hjälpa dem?

— Det är jättetråkigt. Sedan ett år tillbaka är vi med i bristningsregistret, där förlossningsbristningar registreras och som skickar ut enkät till alla patienter efter åtta veckor. Framför någon av våra patienter frågor då så ringer vi upp. Det här har visat sig fungera bra.

Enligt enkäten upplever 80 procent av de svarande patienterna med skador av grad III och IV att de efter ett år är helt bra.

Fråga på rätt sätt

Alla nyblivna mödrar gör också ett återbesök hos en barnmorska sex veckor efter förlossningen och då mår de flesta som inte haft stora bristningar bra, menar Monica Eriksson Orrskog.

— Men frågorna måste ställas på rätt sätt. Mår du inte bra ska du självklart bli remitterad vidare.

Nya råd

Generellt tror hon att vårdpersonalen behöver mer utbildning. Därför har det tagits fram ett utbildningsprogram från branschen (mer om det i en kommande artikel).

LÄS MER: Stort gensvar från läsarna

LÄS MER: Förlossningstraumat gav psykiska men

Monica Eriksson Orrskog tror att vården kring den födande kvinnan kommer att förändras mycket inom de närmaste åren.

— Vi kan inte hålla på och rekommendera vaginala förlossningar om vi inte kan ge ett bra omhändertagande under och efter förlossningen.

Stå på dig!

Hennes råd till alla som får bestående problem är att stå på sig.

— Gå tillbaka till samma mottagning – förutsatt att du inte har blivit alldeles förfärligt bemött. Om samma patient kommer tillbaka så blir läkaren/barnmorskan tvungen att intressera sig. Det är lätt att söka till ett nytt ställe när man inte får hjälp, men det är det sämsta sättet. Då blir det bara en ny person som kanske säger samma sak. Chansen är större att få hjälp om du går tillbaka, då måste de ta dig på allvar, säger Monica Eriksson Orrskog.

LÄS MER: Projekt halverade skadorna

LÄS MER: Nya råd ska minska skadorna

Fakta: Så många drabbas

Enligt statistik från Socialstyrelsen drabbas mellan 3,9 och 7,6 procent av förstföderskorn..

Fakta: Så många drabbas

Enligt statistik från Socialstyrelsen drabbas mellan 3,9 och 7,6 procent av förstföderskorna av bristningar av grad III och IV, alltså skador på ändtarmsmuskulaturen. Oändligt många fler får mindre omfattande bristningar.

I en artikel i tidningen Vårdfokus återges att en uppskattning utifrån forskning och statistik talar för att så många som 85 procent av alla som föder barn vaginalt får ytliga bristningar i slidan och underlivets hud, 50-60 procent får en bristning av grad II, då muskler och bindväv skadas.