Fem människor dödades i lastbilsdådet i centrala Stockholm fredagen den 7 april 2017. Gärningsmannen Rakhmat Akilov från Uzbekistan greps i Märsta norr om Stockholm cirka fem timmar efter dådet. Efter en omfattande rättsprocess dömdes han till livstids fängelse av Stockholms tingsrätt i juni 2018. Domen överklagades inte.

Varningarna för ett terrordåd i Sverige hade funnits länge. I december 2010 hade ett misslyckat självmordsdåd skett på Bryggargatan i centrala Stockholm, en tvärgata från Drottninggatan. Året innan attentatet i Stockholm hade dåd med lastbilar även inträffat i europeiska storstäder som Nice, London och Berlin.

Stärkta betonglejon

Lastbilsdådet ledde till diskussioner om säkerheten på offentliga platser som stora shoppinggator och stora samlingsplatser. På just Drottninggatan i Stockholm har de så kallade betonglejonen, som ändå förhindrade att dådet innebar ännu större skador, nu gjorts ännu tyngre. Att helt stänga av stora promenadstråk för biltrafik är sällan möjligt eftersom blåljusfordon ändå måste ha möjligheten att komma fram.

Annons

– Jag uppfattar att det finns en högre medvetenhet kring att man måste ha en beredskap och måste hantera dessa frågor i dag. Men det finns mycket kvar att göra i offentliga miljöer för att öka tryggheten och säkerheten, säger Mikael Damberg (S).

8 april 2017, dagen efter terrordådet. Mängder av människor lade ned blommor och samlades på Drottninggatan i Stockholm.
Foto: Maja Suslin/TT

De senaste två åren har poliser även fått mer resurser som förstärkningsvapen, skyddsutrustning med skottsäkra västar och hjälmar samt ytterligare utbildning i att avbryta pågående våld.

Svårt att utvisa

Gärningsmannen Rakhmat Akilov hade svurit trohet till terrorrörelsen IS och hade fått besked om att han skulle utvisas från Sverige. Han hade dock lyckats hålla sig gömd och utvisningen hade inte kunnat verkställas. Terrordådet väckte även frågor om personer som håller sig gömda i Sverige och som kan vara farliga.

Mikael Damberg (S) lyfter fram att det är ett problem att många länder inte vill ta emot sina medborgare som får ett utvisningsbeslut från Sverige.

– Gör man inre utlänningskontroller är det viktigt att det också leder till utvisningar. Då måste avtalen (med andra länder) finnas på plats, men även förvarsplatser. Det hänger ihop.

Precis som för två år sedan finns även ett fortsatt säkerhetshot kring svenska medborgare som anslutit sig till IS.

"Starkare beredskap"

TT: Kan svenskarna känna sig tryggare i dag än för två år sedan då terrordådet skedde?

– Man kan känna en trygghet i att Sverige har en starkare beredskap i att både förebygga och hantera terrordåd i dag. Men man ska inte sticka under stol med att terrorhotnivån fortfarande är på en förhöjd nivå och det innebär att det fortfarande kan inträffa terrordåd mot Sverige, säger inrikesministern.

Fakta: Terrordådet i Stockholm 7 april 2017

Klockan 14.53 fredagen den 7 april 2017 kom det första larmet om att en lastbil hade kört in..

Fakta: Terrordådet i Stockholm 7 april 2017

Klockan 14.53 fredagen den 7 april 2017 kom det första larmet om att en lastbil hade kört in på Drottninggatan i centrala Stockholm och att människor hade blivit påkörda. Chockade människor flydde för sina liv in i närliggande butiker för att rädda sig själva när lastbilen ökade farten på gågatan. Lastbilen kraschade till slut in i Åhlens City-varuhuset där även en brand uppstod. Gärningsmannen lyckades efter attacken fly ner i tunnelbanan och tog sig därefter vidare till snabbtåget Arlanda Express.

Dådet gjorde att all kollektivtrafik i Stockholm stoppades under resten av dagen. Timmarna efter dådet spreds uppgifter om att koordinerade terrorattacker även hade inträffat på andra platser i Stockholm. Samtliga sådana uppgifter kunde efter hand avfärdas.

På en pressträff några timmar efter dådet gick polisen ut med en bild från en övervakningskamera i tunnelbanan på den misstänkte gärningsmannen. Tipsen ledde till att personen blev igenkänd och en polispatrull kunde gripa mannen i Märsta norr om Stockholm cirka fem timmar efter dådet.

Gärningsmannen var den då 38-årige Rakhmat Akilov från Uzbekistan. Han hade befunnit sig i Sverige i ett antal år och hade fått besked om att han skulle utvisas. Utvisningen hade dock inte kunnat verkställas eftersom han hade "gått under jorden".

I juni 2018 dömdes Rakhmat Akilov till livstids fängelse och utvisning för terrorbrott genom fem mord, 119 fall av mordförsök och 24 fall av framkallande av fara. Chefsåklagare Hans Ihrmann beskrev gärningen som "kanske det grövsta brott som någonsin begåtts i Sverige". Rakhmat Akilov sympatiserade med terrorrörelsen IS och hade i utredningen sagt att motivet till dådet var Sveriges insatser i kampen mot IS.

Fem människor dödades i terrordådet: Två kvinnor från Västsverige, en 11-årig flicka från Stockholm, en kvinna från Belgien och en man från Storbritannien.