Falköpings Tidning

Annons

Upploppet förändrade anstalten för alltid

Upploppet förändrade anstalten för alltid

Det finns ett före och ett efter Tidaholmsupploppet menar Kriminalvårdens regionchef i väst, Sanela Ovcina. Både hon och nuvarande anstaltschef Mikael Wallin minns händelsen tydligt, trots att ingen av dem arbetade på myndigheten vid tiden för upproret.
– Det är en milstolpe som alltid kommer att finnas med och även om det var en negativ händelse i sig så måste man ändå se att den förde med sig positiva förändringar och insikter, säger Mikael.

Hej!

För att få tillgång till vårt Premiuminnehåll klicka på erbjudandet nedan eller logga in med befintliga uppgifter.

Annons

”Klimatet hade hårdnat rejält” – läs hela artikelserien om upploppet på Tidaholmsanstalten

Putte Fransson, som satt inne när det hände, Bengt ”Baggen” Gustafsson, som var säkerhetschef på anstalten och Jerzy Sarnecki, professor i kriminologi – alla minns de fångupploppet på Tidaholmsanstalten 1994. Läs hela serien här!

Upploppet genomsyras av en orubblig lojalitet

Innanför centralvakten hänger en tavla i snidat trä. Motivet föreställer en solnedgång, skrattande människor, fåglar, berg, en motorcykel och ett hem. Den är betsad i glada färger och utanpå sitter en ram i mörkt trä som får bilden att likna ett fönster med spröjs.

Jerzy Sarnecki: ”Upploppet uppfattades som ett bevis på att Kriminalvården inte fungerade”

– Upplopp börjar inte så mycket på grund av att förhållandena i fängelset är svåra eller att säkerheten är hög, utan på grund av att människor upplever att de är orättvist behandlade.
Det menar en av Sveriges främsta professorer inom kriminologi, Jerzy Sarnecki, som tagit en närmare titt på Tidaholmsupploppets orsaker och följder.

För "Baggen" blev upploppet ett livslångt trauma

”Hade Baggen varit här, det inte hade hänt.”
Ungefär så lät det när radio intervjuade en av fångarna strax efter upploppet 1994, men Tidaholmsanstaltens dåvarande säkerhetschef, Bengt Gustafsson, låter uttalandet stå för honom. Han menar att all personal hade en god relation med internerna.
Kanske är det just därför han beskriver det ödesdigra dygnet som ett trauma som förändrat både honom och anstalten i grunden.

"Det var en för alla, alla för en"

Fredagen den 22 juli 1994 sker det största fångupploppet i svensk kriminalvårdshistoria på Tidaholmsanstalten. Det har nu gått 25 år sedan dygnet som skakade staden, lämnade delar av fängelset i ruiner och förändrade institutionen för all framtid. I följande artikelserie kommer intagna, personal och experter ge sin bild av vad som egentligen hände.
Efter upploppet utmålas anstaltspersonalen som fega. Vissa kvällstidningar påstår till och med att de sprang och gömde sig.
För de som ryckte in under händelserna och efteråt gjorde allt i sin makt för att återskapa den verksamhet som gått förlorad, är det ett slag i ansiktet.

Putte befann sig på insidan av muren: ”Jag var själv lite chockad”

Fredagen den 22 juli 1994 sker det största fångupploppet i svensk kriminalvårdshistoria på Tidaholmsanstalten. Det har nu gått 25 år sedan dygnet som skakade staden, lämnade delar av fängelset i ruiner och förändrade institutionen för all framtid. I följande artikelserie kommer intagna, personal och experter ge sin bild av vad som egentligen hände.
Per-Uno "Putte" Fransson har lämnat den brottsliga banan bakom sig och idag lever ett stilla liv på västkusten, omgiven av barn och barnbarn.
Men under 1980- och 90-talet är han ett välkänt namn bland Stockholms kriminella klientel, dömd för bland annat narkotikabrott och omtalad genom sitt spektakulära rymningsförsök i lastbil från Norrtäljeanstalten.
Den 22 juli 1994 befinner han sig på Tidaholmsanstalten.

Västtrafik storsatsar: 10 miljoner biljettkontroller om året

Idag gör Västtrafik 2,5 miljoner biljettkontroller varje år. Detta ska nu fyrdubblas till 10 miljoner kontroller om året, berättar Västtrafik i ett pressmeddelande.

Hotellpersonalen i turistparadiset: "Vi håller hårt i våra barn"

Författaren och krönikören Katarina von Bredow har under flera år rest på semester till Yucatán i Mexiko. I ett reportage berättar hon om villkoren för de människor som arbetar i turistparadiset. En verklighet som få utländska besökare tar del av.

Om stadshuset, Sveriges Toscana och Mandelmanns

Båsse Johansson skriver idag bland annat om ett angenämt besök hos tv-favoriterna i Skåne.

Ostexpressen kommer tillbaka till Skara

När Ostmässan i Skara återuppstår nästa år kommer även ångtågsklassikern Ostexpressen tillbaka.
– Vi är redan tillfrågade och ser verkligen fram emot det, säger Tomas Roth i Skara Lundsbrunns järnvägar.

Regionens larmcentral kan ersättas med privat

Sjukvårdens larmcentral fungerar dåligt och den kostar mycket mer än det var tänkt.
Det anser det grönblå regionstyret som nu vill öppna för att istället upphandla funktionen.

Knarkhärvan i Nossebro växer

Knarkhärvan i Lekåsa växer.
Nu har ytterligare en person häktats för synnerligen grovt narkotikabrott. Häktningen skedde utan mannen eftersom han fortfarande inte är gripen.

Unga Astrid gör en insats för haven genom att teckna

En av de yngsta utställarna vid Konstnatten förra året var Astrid Lennartsson från Torbjörntorp.
Då var Astrid 4,5 år – nu är hon således 5,5 år och redo för nästa upplaga av Konstnatten.
– Jag har gjort fyra teckningar även denna gång, berättar hon.

Rekorddåligt äppelår: ”Det sämsta vi upplevt på 40 år”

Fjolårets jätteskörd och vårens sena frost gör att årets äppelskörd blir rekorddålig.
– Det är ett riktigt uselt år, säger Per Knutsson, äppelodlare.
Artikel 2 av 15
”Klimatet hade hårdnat rejält” – läs hela artikelserien om upploppet på Tidaholmsanstalten
Tillbaka till startsidan