Tidningen kan ju sorteras till återvinning, men vad händer med den efter att du kastat in en i hålet i containern på återvinningsstationen?

Sita i Skara är en av runt 25 anläggningar i Sverige dit returpappret körs i en första omgång. De har 160 containrar runtom i Skaraborg som de tömmer. Dessutom finns 17 föreningar i Skaraborg som samlar in tidningar på helger.

– Det var betydligt mer förr, det ideella arbetet i föreningarna minskar ju, säger Hans Larsson, avdelningschef för Sita i Skara.

Bruna papperskassar

I Skara dumpas tidningarna i en stor hög. Pappersinnehållet från en del containrar är så väl sorterat att Sita kan köra materialet till återvinning direkt. Men det mesta kräver viss utsortering, inte minst av bruna papperskassar som många slänger sina tidningar i.

Miljöarbetare Per-Olof Persson berättar att han plockar bort kassar och annat manuellt när tidningshögarna hanteras. Men det finns också en maskinell utsortering där materialet får åka på ett transportband med en tidningsrivare.

Skaraborgare har koll

Kuvert ska inte slängas bland tidningspappret och det verkar skaraborgarna ha koll på.

– Vi upplever inte något problem med det här. Vi får aldrig pappret nedklassat för att det är för mycket kuvert, berättar Hans Larsson.

Från Skara körs returpappret till SCA:s pappersbruk för hygienpapper i Lilla Edet. Detta bruk har Sita avtal med. Det är ett av fyra bruk i Sverige som tar hand om de returtidningar som samlas in på de svenska återvinningsstationerna.

Flera bruk

Även på Metsä Tissue i Mariestad görs hygienpapper av returfiber. På Holmen Paper i Braviken utanför Norrköping görs papper för tidningar, trycksaker och reklam. I Hyltebruk finns Stora Enso Hylte som tillverkar tidningspapper.

– Hundra procent av tidningarna återvinns på de fyra bruken, säger Andreas Boo på Pressretur.

När pappret kommer till något av bruken blötläggs det och ett tvålliknande ämne tillförs för att trycksvärtan ska frigöras.

Om och om igen

Fibrer som blivit för korta avlägsnas också. Nya färska träfibrer är långa och starka, men de slits ner och blir allt kortare tills de inte kan användas mer. Fem till sju gånger kan fibrerna användas innan de blir för korta.

Annons

En del produkter görs av enbart returfiber, men i andra fall blandas returfibrerna upp med färska fibrer. I en pappersmaskin görs sedan papper genom att vatten avlägsnas från pappersmassan, genom tork- och presspartier.

Solblekta tidningar svårare

Äldre tidningar kan vara svårare att återvinna, eftersom trycksvärtan fastnar på fibrerna med tiden.

– Det blir betydligt svårare att få loss trycksvärtan från fibern, säger Andreas Boo.

Ett större parti äldre tidningar kan därför orsaka missfärgningar på det färdiga pappret.

Pressretur uppger att tidningar som är äldre än tre månader är svårare att återvinna av detta skäl, men den exakta tidsgränsen för när en tidning blir för gammal är svårt att avgöra, menar Andreas Boo. Hur utsatt tidningen är för solljus spelar roll. På solblekta tidningar är trycksvärtan svår att få loss från fibern.

Det är inte samma problem med kontorspapper, eftersom den pappersmassan har kokats så att man fått bort ligninet, vilket är det som gör att tidningspapper gulnar.

Sparar energi

Andreas Boo menar att det är relativt lätthanterligt att återvinna papper jämfört med förpackningar. Pappret behöver inte sorteras i så många olika fraktioner som plast. Det är heller inget problem med matrester i tidningar.

– Det är en fantastisk råvara, säger Andreas Boo.

Det går åt mindre el för att göra pappersmassa av returfiber än när fibrerna kommer direkt från skogen, ungefär en tredjedel. Men Andreas Boo poängterar också att även returfiber en gång har varit färska fibrer från skogen. Det går inte att enbart ha returfiber.

Ingen skillnad

Pappret i papperstidningarna som ges ut av Hallpressen, som också står bakom webbtidningen du nu läser, är gjort på Stora Enso Hylte. Det är delvis gjort av returfiber.

– Vi har kört på nyfiber förut, men jag kan inte säga att jag ser någon skillnad på det, säger Björn Ross, tryckerichef på Herenco Press.

Förutom från insamlingen av tidningar köper Stora Enso Hylte även in spill från tryckerier, bland annat från Herenco Press.

Binder koldioxid

Över åren har andelen returfiber i tidningar ökat, berättar Kenneth Ohlsson, vd Stora Enso Hylte.

– Det är 50 procent returpapper i produkten som vi levererar till er och andra, säger han.

Det är tekniskt möjligt att producera tidningspapper på alltifrån enbart returpapper eller på enbart nyfiber, enligt Kenneth Ohlsson.

– Det beror på var du befinner dig. Här i Norden har vi en skog som mår bra av att vi använder den, givet att vi gör det på rätt sätt. Vår råvara är en del av ett kretslopp till skillnad från fossila råvaror. Den koldioxid granen binder under sin livstid motsvarar den som uppkommer vid en förbränning. Dessutom tappar skogen förmågan att binda ytterligare koldioxid ju äldre den blir, därför är det positivt att vi sätter vår skog i rörelse genom avverkning och nyplantering. Så länge träfibrerna är i användning eller återvinns binder de kolet.