Annons
Vidare till falkopingstidning.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Debatt: Öka stödet till demokratiska krafter i Zimbabwe

Efter decennier av förtryck finns just nu en liten, men ändå påtaglig, chans till endemokratisk utveckling i Zimbabwe. Sverige och EU måste öka stödet till civilsamhälletoch människorättsorganisationer i landet, skriver Martin Nihlgård, generalsekreterare för IM.

Det demokratiska fönstret i Zimbabwe står ännu så länge bara lite på glänt, den närmaste tiden avgör om det ska öppnas eller smällas igen. Och omvärldens reaktioner kan fälla avgörandet.

Här kan Sverige spela stor roll, för framtiden för det zimbabwiska folket.Situationen för människor i Zimbabwe är närmast obegripligt svår och mångfacetterad. Landet var en gång i tiden en välfungerande afrikansk ekonomi, men är idag ett av världens fattigaste länder.

När den förre presidenten Robert Mugabe, från början en frihetshjälte men med åren närmast en diktator, avsattes i en kupp i november 2017 firade tiotusentals människor på gatorna i huvudstaden Harare. Mugabe hade då varit ledare för Zimbabwe i 37 år och även om zimbabwierna är luttrade jublade de åt att det i alla fall blev en förändring. Kanske kunde det, äntligen, bli bättre?

Det blev det inte. Det blev, om möjligt, värre. I efterträdaren Emmerson Mnangagwas regim har en redan usel ekonomi hamnat i fritt fall.

Inflationen beräknas idag till 737 procent, landet ligger i botten på Transparency Internationals ranking av jordens mest korrumperade länder, arbetslösheten är hög och människor hungrar.

FN-organet World Food Programme beräknar att 60 procent av Zimbabwes befolkning kommer att lida av matbrist i år. Regimens attityd mot all opposition är oförsonlig. Politiska aktivister och journalister arresteras och det kommer rapporter om tortyr. Bland annat har Tsitsi Dangaremba, författare som nominerats till Booker-priset, satts bakom lås och bom.

Biståndsminister Peter Eriksson har som en av sina huvudfrågor att stärka demokratiarbetet. Han vill att Sverige ”ska vara ledande i världen att samla demokratiska länder och organisationer för att stödja en positiv utveckling när det gäller att stödja demokrati och mänskliga rättigheter”.

Det stödet behövs nu.

Under de senaste veckorna har omvärldens tryck mot Mnangagwas regim växt, inte minst från människor i grannländerna som engagerar sig för zimbabwierna. Den demokratiska utvecklingen i Malawi har inspirerat människor i hela södra Afrika. Hashtaggen #ZimbabweanLivesMatter trendar på Twitter och stödet utifrån har gjutit visst mod i gatuprotesterna i Harare.

Den sydafrikanska oppositionspolitikern Julius Malema har krävt att Zimbabwes ambassad i Pretoria ska stängas och det höjs röster för att Zimbabwe ska uteslutas från Afrikanska Unionen.

Omvärlden bankar på Zimbabwes demokratiska fönster.

Låt oss hjälpa till att öka trycket. Nu finns en möjlighet att göra skillnad, en avgörande skillnad för 17 miljoner zimbabwier som efter decennier av förtryck anar en demokratisk framtid. Genom att stödja de demokratiska organisationerna i det zimbabwiska civilsamhället kan Sverige bidra till att fönstret öppnas på vid gavel.

Martin Nihlgård, generalsekreterare IM

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel