Sara Mohammed skräder inte orden när hon berättar om hedersvåldets verklighet inför en grupp elever från Rudbecksgymnasiet. Hon inledde med att visa Fadime Sahindals tal i riksdagen, två månader innan hon mördades. Ett öde som kunde varit Saras.

Jag är inte omedveten om mäns våld mot kvinnor, om att etiskt svenska kvinnor förtrycks, mördas och misshandlas av män i deras närhet. Jag är fullt medveten om att det finns orättvisor i det svenska samhället. Men det är också viktigt att prata om klyftan. Om vi inte vill se den, kan vi aldrig göra något åt problemet, sa Sara Mohammed inledningsvis.

Hon har tilldelats H. M Konungens medalj och Aftonbladets pris Svensk Hjälte 2007 för sitt arbete mot hedersvåld. Dessutom är Sara hedersdoktor vid Linköpings universitet och grundare av riksorganisationen Glöm aldrig Pela och Fadime. När hon åker ut och föreläser handlar det långt ifrån om att få sympati. Hon vill ingjuta hopp i ett ämne som vid blotta anblicken ter sig nattsvart.

När Sara var 17 år tog hennes äldre bror med henne till ett rum i familjens bostad i Irakiska Kurdistan, med en Kalasjnikov på ryggen. Han låste dörren och gav henne ett ultimatum; att gifta sig med familjens tilltänkte eller smutsa ner deras heder.

Han sa "att mörda dig är lika enkelt som att dricka ett glas vatten", och han hade ju lagen på sin sida så vad skulle jag göra? berättar Sara.

Misshandel och hot drev henne till att gå med på giftermålet, men innerst inne såg hon ingen annan utväg än att ta livet av sig. Planen var att det skulle ske under fredagsbönen, precis innan vigselförrättningen. Men hon kom aldrig så långt. Istället tog hon sig till sin kusins arbetsplats och fick hjälp att fly till Sverige.

Hade jag bott i höghus hade jag inte stått här idag. Men det fanns människor som sagt till mig att "vi ser och hör, och vi kan ställa upp den dag du väljer att erkänna problemen".

När Sara pratar om hedersförtryck är det en företeelse invirad i kollektiv skam och en väl förankrad beskyddarkultur. Sedan barnsben fick hon inpräntat att släkten visste hennes bästa, och att respekten för hedern, omgivningens syn på familjen, stod över allt annat.

Pappa var inte särskilt religiös eller använde religion som ett maktmedel för att förtrycka. Men han klarade inte att stå emot omgivningens påtryckningar, säger Sara och förklarar att det var brodern som var den pådrivande kraften.

Idag lever Sara under skyddad identitet, men har haft kontakt med sin familj genom åren.

Släkten letade efter mitt lik i två månader, och min pappa sa att hittar han mig levande skulle han stå upp för mig i resten av sitt liv. Och det var det som fick mig att höra av mig. Det var som en pånyttfödelse.

Under föreläsningen pratade Sara om skillnaden mellan att som förälder ha regler och vara kontrollerande, vilken typ av trakasserier som följer efter ett arrangerat äktenskap och närmade sig även #metoo-kampanjen med sina egna erfarenheter.

Jag är verkligen glad och stolt över att kvinnor vågat höja rösten och berätta. Det är vi som måste ifrågasätta, oavsett var och när.

Inför besöket hade skolans estetelever gjort fem tavlor där de tolkat hedersförtryck, och som kommer att ställas ut på Fadimedagen 2018. Anna Salisbury är den lärare som haft hand om projektet på Rudbecksgymnasiet. Hon berördes själv starkt av föreläsningen och vittnar om ett visst mått av heder även inom svensk kultur, även om den inte yttrar sig på samma sätt.

Framför allt tror jag en sådan här föreläsning gör det mer legitimt att prata om dessa saker. Ju mer upplyst man är, desto lättare kan det nog vara att få hjälp och vara till hjälp, säger hon.