Mitt i Klyftamon, det stora skogsområdet i gränstrakterna där Skövde, Mariestad och Götene kommun möts, finns det nya naturreservatet Djupedalsgrottan.

Kring grottan som gett området sitt namn finns spännande historier, ändå är det få som känner till och hittar dit.

Erik Karlsson, 76, är uppväxt utanför Timmersdala och har rört sig mycket i Klyftamon, men fick höra om Djupedalsgrottan först för tiotalet år sedan.

Jag hade inte hört talas om den förrän jag läste om den i Riksantikvarieämbetets lista över fornminnen, konstaterar han.

Där berättas det om flera fynd som ortsbefolkningen ska ha gjort i grottan. En yngling ska ha grävt i grottan på 40-talet och då hittat två stenyxor, men sedan slängt dem i en intilliggande mosse. Även en stensåg och en metallring ska ha återfunnits i grottan.

Det där med stenyxorna och att det skulle ha bott folk i grottan, tror jag är en skröna. Men visst kan någon jägare från trakten ha övernattat där, tror Erik Karlsson.

För det finns utrymme i grottan. Den är tillräckligt stor för att flera personer ska få plats i den. Grottan har skapats av två stora flyttblock, som drogs dit av inlandsisen. Den har två öppningar, den ena lite mindre.

Från grottan har man utsikt över högväxta träd, lavar och en mosse. Fantasin får lätt vingar.

Det är fint här, konstaterar Erik Karlsson och ser sig omkring.

Området runt grottan, totalt 26 hektar, blev nyligen naturreservat.

Det är ett område med hög biologisk mångfald. Skogen har fått växa fritt och stått orörd under lång tid, utan att vara utsatt för skogsbruksåtgärder. På det sättet har naturvärden utvecklats. Gamla träd har fått falla av sig själva och skapat livsmiljöer som många arter behöver, men som inte finns i dag när skogen brukas, förklarar Henrik Roos på Länsstyrelsen i Västra Götalands län.

Precis som andra delar av Klyftamon består området runt Djupedalsgrottan av mycket hällmarker med fuktiga partier däremellan. Där finns tallskog, lavar och bärbuskar.

Det är ett sådant område som tjäder trivs bra i. Spillkråka kan man också få se och sannolikt finns det också ugglor där, förklarar Henrik Roos.

Där förekommer också ovanliga svampsorter som dropptaggsvamp och motaggsvamp.

Vill man ha fågelsång så är våren bästa tiden att besöka reservatet, vill man plocka bär och svamp är augusti till september rätt tid. Men det är inte lättframkomligt i området, det är lite blockigt och blött däremellan, så du bör ha ordentliga stövlar på, råder Henrik Roos.

Erik Karlsson, som är ute i skogen varje dag, åker till Klyftamon även andra gånger på året.

Det ger bra motion och det är roligt när man som jag är intresserad av fornminnen, djur och natur.