Under våren 1768 blir Johann Friedrich Struensee livläkare åt den danske kungen Christian den sjunde. Struensee är en upplysningsman. Hans idéer handlar om förnuftet och hur det ska ersätta religion och rang som samhällets styrande princip.

Kungen är svårt mentalt sjuk och blir beroende av livläkarens närvaro. Så sakteliga börjar de frihetliga idéerna sippra in i de beslut som kungen tar.

Struensee avskaffar det hemliga råd som ihop med kungen hade hand om Danmarks viktigaste ärenden. Han ger sig själv en post med rätt att ensam utställa kungliga kabinettsordrar. Någon måste ju utfärda friheten.

Danmark översköljs av hundratals reformer. Lägre straff, ökad tryckfrihet, decentraliserat styre. I P-O Enquists roman ”Livläkarens besök” kallar Struensee sig för skrivbordsrevolutionär. Han spekulerar i att alla revolutioner borde ske på detta sätt: ”inga trupper, inget våld, ingen terror, inget hot”.

Europa har sin egen variant av Struensee. Han heter Viktor Orbán och styr sedan i måndags Ungern genom dekret. Tekniskt sett har premiärministern infört undantagstillstånd för att hantera coronaviruset. Men det har införts på obestämd tid.

Inga val eller omröstningar får hållas. Orbán beslutar när undantagstillståndet ska sluta. Parlamentet är rumphugget. En ungersk filosof har kallat det för ”en öppen, strukturell diktatur”. Något liknande hörs från demokratiexperter.

Det världsledande institutet V-Dem vid Göteborgs universitet använder data från åren efter Struensee och fram till i dag för att bygga ett årligt uppdaterat index över världens demokratier.

Enligt V-dems senaste uppdatering från 20 mars räknas Ungern som ”elektoral auktoritär regim”. Man skriver att EU har fått sin första icke-demokratiska medlem. Förfallet räknas som världens största tillbakagång i demokrati det senaste årtiondet. Ungern är inte ensamt.

54 procent av världens befolkning lever nu i stater som V-Dem menar ingår i den "tredje vågen av autokratisering". Folkrika länder som Brasilien, Polen, USA och Turkiet går alla bakåt. Världens största demokrati Indien är på väg att förlora sin status som just demokrati. Men det finns hopp.

Andelen länder med pro-demokratiska massprotester har gått upp från 27 procent år 2009 till 44 procent förra året. I Bolivia, Polen, Malawi, Algeriet, Hong Kong, Sudan och Ecuador har massprotester hindrat, brutit eller vänt autokratiska styren. Armenien, Tunisien och Sri Lanka har gjort stora demokratiska framsteg.

Den ungerska förvandlingen har skett helt utan våld, precis som i Struensees Danmark. Men då var riktningen en annan än Orbáns. Det säger något mer om länders konstitutioner.

Ekonomerna Christian Bjørnskov och Stefan Voigt har i fem år undersökt användandet och konsekvenserna av undantagstillstånd. Nio av tio länder i världen, dock ej Sverige, har grundlagar som tillåter undantagstillstånd. Motivet är oftast att skydda befolkningen. Det gör de dock inte.

Sommaren 2018 härjade stora skogsbränder Sverige. Inför valet föreslog alliansen tio punkter för bättre krishantering. Liberalernas partiledare Jan Björklund lyfte att statens rätt att ta över privat egendom vid civila kriser, som normalt bara får göras vid krig eller krigsfara, skulle expanderas.

Men enligt Bjørnskov och Voigt blir krisarbetet mer ineffektivt ju lättare en regering kan fatta nödbeslut. Större statliga befogenheter vid nödsituationer orsakar exempelvis fler dödsfall vid naturkatastrofer. Ekonomerna har också visat att stater oftare utropar undantagstillstånd vid en ekonomisk kris.

Det finns andra exempel på hur grundläggande rättigheter inte skyddas bättre av staten. Stater där undantagstillstånd utropas är mer utsatta för terroristattacker. Och att begränsa yttrandefrihet genom undantagstillstånd leder i regel inte till färre attacker, trots politikernas argument om att förhindra att extrema yttranden omsätts i praktiken. Vidare har Bjørnskov och Voigt i en ny studie av 83 länder funnit att ett starkare grundlagsstadgat skydd för medier generellt leder till större ingrepp i mediernas oberoende.

Struensee avrättades i april 1772 för sina gärningar att minska statens makt. I mars 2020 ser vi hur Orbán använder statens makt för att avrätta demokratin. Möjligen finns kärnan till den tredje våg av autokratisering som V-Dem skriver om här.

Att kunna expandera redan långtgående befogenheter gynnar oftast bara ett fåtal. Därför är diskussionen om coronakrisen rätt enspårig. Många kräver mer statlig inblandning. Få verkar förstå att de betalar med sin egen frihet.