Annons
Vidare till falkopingstidning.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Nu tas tempen på Sveriges beredskap – för första gången på 30 år

Sverige hotas av ett väpnat angrepp och höjer beredskapen. Åtminstone i teorin. I början av november inleds den första stora totalförsvarsövningen på över 30 år – ett test av hur samhället klarar ett militärt hot.

Ett militärt angrepp mot vårt land innebär inte bara att vår militära försvarsförmåga sätts på prov. Det gäller samtidigt att samhället måste fortsätta att fungera. Att vi har el och vatten, att livsmedelsförsörjning och sjukvård fungerar.

Totalförsvarsövning 2020 är en konsekvens av att regeringen 2015 beslöt att återuppta totalförsvarsplaneringen från kalla krigets dagar, mot bakgrund av ett försämrat säkerhetspolitiskt läge.

– Vi har arbetat med att återuppbygga totalförsvarsförmågan sedan 2015 och övningen är ett sätt att göra en temperaturmätning på vår förmåga, säger Anna Karphammar, projektledare på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB).

Höjd beredskap

Försvarsmakten och MSB leder och samordnar Totalförsvarsövning 2020, vars första del inleds den 4 november och pågår fram till slutet av januari. Då ska kommuner, regioner, länsstyrelser och ett antal myndigheter liksom Försvarsmaktens regionala staber öva.

När övningarna sker och hur många som samverkar med varandra varierar över landet, men grundförutsättningen är densamma: Regeringen har beslutat om höjd beredskap sedan Sverige utsatts för ett väpnat angrepp.

– Ett väpnat angrepp innebär ju också att viktiga samhällsfunktioner förstörs och att våra resurser begränsas. De har att hantera inte bara militära effekter utan allomfattande effekter på hela samhället. Vi tittar bland annat på konsekvenser för livsmedel, vatten, omsorg, sjukvård, energi, transporter och betalsystem, säger Anna Karphammar.

Ytterligare en viktig aspekt är hur allmänheten ska hållas informerad, påpekar hon.

Skrivbordsövningar

Gemene man kommer inte att märka mycket av den fiktiva mobiliseringen. Det handlar främst om diskussionsövningar på arbetsplatserna. De som ska se till att vårt samhälle fungerar i kris får inte på förhand veta förutsättningarna.

– De har en spelledare som guidar dem igenom situationen, Och sedan finns det ett scenario med en händelseutveckling och problemställningar som man använder sig av, berättar Anna Karphammar.

Hon poängterar att även om övningen är ett slags test så är det inget slutprov.

– Totaltförsvarsutvecklingen ska ju fortsätta efter 2020 och det här blir en bra grund att dra slutsatser av.

Trytande resurser

De olika delarna av Totalförsvarsövning 2020 rullar på under hela nästa år. Det som främst får praktiska konsekvenser för allmänheten är militärövningen Aurora 20 under maj och juni, där Försvarsmakten och civila aktörer samövar i fält.

Den sista aktiviteten hålls nästa höst.

– Då övar vi att befinna oss inne i en väpnad konflikt, med ganska stora konsekvenser för samhälle och förvarsmakt, som ska hantera den fortsatta verksamheten trots att resurserna tryter, säger Anna Karphammar.

Britt-Marie Seibold/TT