Annons
Vidare till falkopingstidning.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Ny utställning: Nytta och Nöje – återskapat 1700-tal

En utställning om det sköna och hållbara 1700-talet öppnar den 14 mars 2020 på Västergötlands museum i Skara. Genom att syna århundradet i sömmarna försöker vi lära oss av tidens hantverk för att leva och skapa mer klimatsmart.

– Med den här utställningen väcker vi frågan om 1700-talet kan lära oss att leva och skapa mer klimatsmart. Vill och kan vi ändra på vår konsumtion, produktion och import? Kan vi vara mer kreativa? säger Hanna Eklöf som är en av de som samproducerat den nya utställningen på Västergötlands museum,

I den nya utställningen ”Nytta & Nöje – återskapat 1700-tal” på Västergötlands museum lyfts frihetstidens tankevärld och föremål fram i relation till vår egen tids reflektioner kring klimat och hållbarhet.

Allt från sängar, stolar och byråar till kattuner, keramik och modedräkter diskuteras i relation till vår tids produktion, konsumtion och skapande.

Till utställningen har konsthistoriker Lars Sjöberg och kulturarvspedagog Therese Holmgren generöst bidragit med egna föremål och kunskap. I utställningen visas också inlånade föremål från Västsvenska museer och från museets egen samling.

– Bland det första besökaren kommer att se är en storslagen paradsäng i senbarock täckt av broderade sidentäcken från 1700-talet, berättar utställningsformgivare och projektledare Göran Elisson i ett pressmeddelande.

Import av siden var ett problem

– Sidentygerna importerades från Kina, vilket sågs som ett problem. Sveriges var utarmat efter Karls XII:s krig i början av 1700-talet och man måste sätta stopp för importen av lyxvaror. För att stärka det egna landets ekonomi utgick man från merkantilismens idé, med minskad import genom förbud och tullar, och ökad export av egna inhemska varor, fortsätter han.

Under 1700-talets första hälft startades därför ett stort antal inhemska manufakturer inom bland annat textiltillverkning som både vävde siden och tryckte på bomull. Förlagor hämtades från Kina och Indien. Från Frankrike hämtades möbler som tjänade som förebilder, och konstnärer och skulptörer, som kunde lära upp svenska hantverkare för inredningen av Stockholms slott. Inspirationen och kunskapen kom utifrån, men produktionen skulle ske i landet.

– På 1700-talet var materialet dyrt och arbetskraften billig. Idag är det oftast tvärtom, säger Hanna Eklöf som samproducerat utställningen med Göran.

– De tyger som man med stor möda hade vävt i landet, eller importerat från Kina, användes tills bara trasor fanns kvar. Dräkter syddes om. Plagg omvandlades till täcken, kuddfodral, plånböcker och i allt mindre stycken tills tyget bara räckte till nåldynor och små påsar. Man lappade och skarvade.

– Sparsamheten syns i smarta lösningar – något som vi tipsar om i utställningen, berättar hon i pressmeddelandet.

Så tänkte man då – hur ser det ut idag?

Idag både importerar vi för ca 70 miljarder från Kina och exporterar för 65 miljarder. Merparten av textilproduktionen sker långt från oss och vi slänger ca 8 kg textil per år och person trots att just textiltillverkningen är en av de för klimatet mest kostsamma.

Therese Holmgren, kulturarvspedagog och sömmerska, bidrar i utställningen med sina handsydda dräkter, som återskapats med mönster och inspiration från 1700-talet, liksom konsthistoriker Lars Sjöberg, som lånat ut ett antal möbler och föremål. På 1990-talet skapade han tillsammans med IKEA en kollektion möbler och textilier som var hantverksmässiga kopior av 1700-talsoriginal. Tanken var att företaget skulle kunna erbjuda hållbara, välgjorda och klassiska möbler som skulle hålla i generationer.

– De möbler som tillverkades för 250-300 år sedan går fortfarande att använda, men hur mycket av det vi säljer idag i möbelvaruhusen håller i ens 20 år? frågar sig Lars retoriskt.