Den 30 oktober 1998 vaknade Sverige till ett chockbesked: 60-talet unga människor hade under den gångna natten omkommit i en brand på ett diskotek på Hisingen i Göteborg.

– Jag var inte i tjänst den kvällen utan fick på morgonen först höra via medier vad som hade hänt. Däremot var det många kollegor till mig som hade varit i tjänst den kvällen som länge mådde dåligt över vad de hade varit med om, säger Stefan Gustafsson.

Stefan Gustafsson arbetar i dag som presstalesperson för polisen i region Väst. För 20 år sedan arbetade han som polis i yttre tjänst och fick arbeta med en hel del ärenden som rörde brandkatastrofen.

Foto Polisen

Tiden efter branden fick Stefan Gustafsson bland annat åka ut till de skolor som hade drabbats särskilt hårt av katastrofen.

– Vi försökte förklara hur polis och räddningstjänst hade arbetat på platsen. Vi möttes på flera håll av väldigt mycket hat. Jag tror däremot att det var bra att vi försökte ha en dialog med ungdomarna och fick då acceptera att vi fick möta de känslorna.

Många inom polisen, ambulansen och brandkåren som var på plats den ödesdigra natten brottades efteråt med skuldkänslor för om de hade gjort tillräckligt mycket, berättar polisen Stefan Gustafsson.

Foto Roger Lundsten/TT

Varför möttes ni av hat?

– Det är väl den psykologiska instinkten att ha någon att skylla på och att få ut sina känslor. Alla inom blåljuskollektivet som hade varit på plats brottades förstås med tankar om de hade gjort tillräckligt mycket eller om de kunde ha gjort något annorlunda, säger Stefan Gustafsson.

Det visade sig senare att branden på diskoteket hade varit anlagd. Cirka två år efter branden dömdes fyra ungdomar för grov mordbrand.

– För oss inom polisen stod det relativt tidigt klart att det handlade om en anlagd brand. Däremot florerade det bland ungdomar väldigt mycket rykten om vad eller vilka som låg bakom branden.

En skiss om hur brandförloppet gick till. Branden började i ett trapphus på nedre våningen och spred sig snabbt till lokalens övervåning där nästan alla ungdomar befann sig.

Foto Polisen

Nästan alla som omkom i branden hade invandrarbakgrund och ett rykte som hade fått fart var ett branden hade anlagts av högerextremister.

– När det senare visade sig att det var andra ungdomar som låg bakom branden blev de teorierna i stället helt omkullkastade och andra obehagskänslor uppstod, säger Stefan Gustafsson.

2008, på tioårsdagen av katastrofen, invigdes ett minnesmonument vid Backaplan på Hisingen.

Foto BJÖRN LARSSON ROSVALL / TT

Hur bedömer du att brandkatastrofen för 20 år sedan har påverkat människor i Göteborg?

– Framför allt har det påverkat livet i stadsdelarna på Hisingen. Det är väldigt många som har sår efter det som inträffade. Runt alla de som omkom och skadades i branden så finns det säkerligen över 1000 personer som är nära anhöriga, säger Stefan Gustafsson.

I efterdyningarna av katastrofen utökades även kontrollerna av att inte för många människor vistades i gemensamma lokaler.

– Det började vi att titta mer på, men det är förstås väldigt svårt att kunna ha koll på alla lokaler, säger Stefan Gustafsson.

Brandkatastrofen i Göteborg chockade hela Sverige. De svenska flaggorna fick vaja på halv stång utanför riksdagshuset i Stockholm i november 1998.

Foto Tobias Röstlund